I fredags kablades de första bilderna på Carl XVI Gustafs vaccinering mot covid-19 ut i medierna. Det är inte första gången en kunglighet går i bräschen för immuniseringar. Även Gustav III var tidigt ute när han som 23-årig kronprins koppympades 1769. Likaså hans barnbarn prinssessan Sofia Wilhelmina när hon vaccinerades 1802.

”Det gick, Gudi lof, lika väl för alla fyra. De præparerades med god diet något öfwer 14 dagar och togo några gånger in piller af <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="http://www.saob.se/artikel/?unik=K_0001-0287.lPrv">calomel</a>, <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://www.saob.se/artikel/?seek=kamfer&amp;pz=1">campher</a> och <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://www.saob.se/artikel/?seek=guajack&amp;pz=2">g. Guajaci</a>, hvilka intogos om aftonen, och morgonen derpå ett laxermedel. Fotbad brukades ock. Den 9/3 skedde ympningen. I början af siette dygnet fingo alla på en gång en liten feber, som höll uti tre dygn. Derpå slogo kopporna ut äfven på alla fyra på samma dygn och med utslaget försvann febern småningom inom det dygnet. Den 26 woro kopporna öfverallt torkade och till större delen affalne. På kroppen hade deras Högheter 40 à 50 koppor. Cronprinsen hade i ansigtet 22, prins Friedr. Adolph 5, Cronprinsessan 2 och prinsessan Sophia Albertina 3.” (<a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=6892">Nils Rosén von Rosenstein</a> i brev till <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=8580">Johann A. Murray</a> år <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="http://runeberg.org/medhist/2/0418.html">1769</a>)&nbsp;

Kung Gustav III på en oljemålning av P. Krafft d.ä. Fotot är beskuret. Foto: TT.

Kungens vaccinering mot covid-19 är inte första gången en kunglighet går i bräschen för immuniseringar. Även Gustav III koppympades tidigt.

1769: Den blivande Gustav III immuniseras mot smittkoppor

Sverigechefen Hans Skruvfors kliver upp ett pinnhål och blir Nordenchef för Foodora.&nbsp; – I andra länder är det en katastrof att inte få sin vara levererad inom ett par timmar. I Sverige är vi nöjda om den kommer inom två dagar”, <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://digital.di.se/artikel/borsraketen-foodora-vaxlar-upp-med-varuleveranser-fran-300-butiker-borjan-pa-nagot-stort">säger han till di digital</a>. &nbsp;

Hans Skruvfors blev Sverige-vd för Foodora för ett år sedan, men redan nu blir han chef för Sverige, Norge och Finland.&nbsp;

Hans Skruvfors.
Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT

Det tyska företaget med en svensk VD siktar på att stöpa om marknaden för hemleveranser.

Foodora vill stöpa om marknaden för hemleveranser

Enligt Sheba Medical Center i Ramat Gan, utanför Tel Aviv, ger Pfizers vaccin fler antikroppar än om man har återhämtat sig från en covidinfektion.&nbsp;

Det är Times of Israel som skriver <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://www.timesofisrael.com/israeli-hospital-98-of-staff-who-got-2nd-shot-have-high-level-covid-antibodies/">att en studie</a> utförd av sjukhuset visar att 98 procent av vårdpersonalen på sjukhuset som fick en andra dos av Pfizers vaccin utvecklade en stor mängd antikroppar. 
 Studien inkluderade 102 personer och gjordes 2 veckor efter att Israel hade börjat vaccinera med en andra dos. Enligt sjukhuset ökade andelen antikroppar med 6 till 20 gånger efter den andra dosen jämfört med efter den första. Endast två av de anställda utvecklade en låg andel antikroppar och en av dem uppges ha ett dåligt immunförsvar.&nbsp;

En studie från Sheba Medical Center i Israel visar på mycket lovande resultat från covidvaccineringen.
Foto: Oded Balilty/AP

Israel har vaccinerat störst andel av sin befolkning av alla länder i världen. Data från landet visar på mycket hög immunitet efter andra dosen.

98 procent av dem som fått två vaccindoser mot covid-19 kan vara immuna

Många coronapatienter har skador på nervceller i hjärnan, enligt forskare som studerat patienter som vårdats vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

19 patienter med covid-19 och neurologiska symtom ingick i studien. De flesta av dem fick intensivvård, men oavsett hur svårt sjuka de var hade samtliga i studien ett eller flera symtom på nervpåverkan, skriver <a target="_blank" rel="noopener noreferrer" href="https://unt.se/nyheter/artikel/covid-kan-ge-hjarnskada--forskare-angriper-hjarnan/jn4xn8ml">Upsala Nya Tidning</a>.

Många coronapatienter tycks ha skador på nervceller i hjärnan.
Foto: Stefan Hörberg/Rithuset AB. 

"Ännu vet vi inte hur skadorna uppkommer. I de flesta fallen verkar dock inte coronaviruset vara någon direkt orsak till symtomen."