När det stod klart att Vilma Andersson, tidigare Robin, blev misstänkt för mordet i Rönninge blev det en chock för tidigare arbetskamrater. Nu berättar en före detta kollega för Bulletin om en person som väckte obehag redan långt tidigare. – Skulle man råka kalla honom för något av hans gamla namn blev han helt mörk i blicken, säger kollegan.

En tidigare kollega till Vilma Andersson, som är misstänkt för mordet i Rönninge, vittnar om en person som väckte obehag redan långt innan brottsmisstankarna blev kända. Samtidigt beskriver kollegan chocken när det stod klart vem polisen pekade ut.

Kollegans ord om mordmisstänkte: ”Man kom aldrig nära honom”

Exkollegan om Vilma Andersson: ”Många tyckte att han var obehaglig” 

Den 26-åriga Vilma Andersson, tidigare Robin, är misstänkt för det uppmärksammade mordet i Rönninge. Samtidigt har fallet väckt frågor om den svenska namnlagen, sedan det framkommit att den misstänkte bytt namn flera gånger trots allvarliga domar bakom sig.

Bulletin har tidigare rapporterat att mannen som i dag är folkbokförd som Vilma Andersson tidigare haft andra namn, bland annat Robin och Hampus. Namnbytena har skett efter avtjänade straff och i samband med nya registreringar i folkbokföringen. Läs även: <a href="https://bulletin.nu/robin-blev-vilma-bedomdes-inte-lida-av-allvarlig-psykisk-storning">Robin blev Vilma – bedömdes inte lida av allvarlig psykisk störning</a>

Kritiken växer mot namnlagen - missbrukas av kriminella personer

Så kunde misstänkte mördaren byta namn flera gånger

Tusentals bilägare får varje år nej när de vill sätta sin personliga prägel på registreringsskylten. Transportstyrelsen stoppar återkommande ansökningar som bedöms olämpliga, stötande eller vilseledande – och under de senaste månaderna har myndigheten sagt nej till en lång rad kreativa, provokativa och ifrågasatta förslag. Här är några av registreringsskyltarna som inte fick rulla ut på vägarna.

Många skyltar med anspelning på Gaza får avslag

Här är registreringsskyltarna som fått avslag av Transportstyrelsen 

Efter nära fyra sekel upphör den klassiska brevutdelningen i Danmark. Vid årsskiftet slutar PostNord att ta emot och dela ut fysiska brev i landet, till följd av ett kraftigt fall i efterfrågan. Beslutet påverkar dock inte den svenska brevutdelningen i nuläget.

Sedan 1624 har danskar kunnat skicka brev via PostNord, men från och med den 30 december är det slut. Enligt bolaget har brevvolymerna i Danmark rasat med omkring 90 procent sedan år 2000, vilket gjort verksamheten olönsam. Framöver behöver privatpersoner och företag som vill skicka brev till eller inom Danmark vända sig till andra aktörer.

Danmark • Totalt berörs cirka 2 200 anställda