Tekniksektorn fortsätter att expandera och får en allt större roll i svensk ekonomi. En ny rapport beskriver en utveckling där både omsättning och BNP-bidrag ökar samtidigt som fler regioner får starkare teknikkluster. TechSveriges chefsekonom Christina Ramm-Ericson betonar att branschen fungerar som en drivkraft i samhällsekonomin. – Jag skulle säga att techbranschen är en tillväxtmotor och också ett möjliggörande kluster för hela samhällsekonomin för att den ska utvecklas och fungera, säger hon till TN.

Organisationen TechSverige meddelar att tekniksektorns bidrag till BNP anges till 7,8 procent under 2024, och prognosen pekar på en ökning till mellan 8,7 och 9,2 procent år 2028, rapporterar <a href="https://www.tn.se/naringsliv/45732/techsektorn-vaxer-trots-lagkonjunktur-star-for-8-procent-av-bnp/" target="_blank" rel="noopener">Tidningen Näringslivet.</a>

Urusa von der Leyen betraktar innovation. Foto: TT/(Stephanie Lecocq, Pool Photo via AP) VLM135

TechSverige ser fortsatt uppgång och ingen AI-bubbla

Tekniksektorn växer kraftigt trots lågkonjunktur

Regeringen har beslutat om studielåneräntan för 2026 och fastställt nivån till 2,135 procent, en höjning från dagens nivå på 1,98%. Enligt CSN:s utredare Patric Peippo ligger räntan på en nivå som motsvarar ett historiskt genomsnitt. – Prognosen är nu att räntan har nått sin topp och kommer sedan att sjunka lite från och med 2027, säger han.

Centrala studiestödsnämnden uppger att räntan höjs, vilket bestäms av regeringen inför varje nytt kalenderår. Den fastställda räntan för 2026 landar på 2,135 procent, rapporterar <a href="https://www.csn.se/om-csn/aktuellt/nyhetsflode/2025-12-02-rantan-pa-studielan-2026-beslutad.html" target="_blank" rel="noopener">CSN</a>.

 Räkningar, påminnelse Foto: Fotograferna Holmberg / TT /

Ny ränta för studielån klar – ökar kostnaden för låntagare

CSN: Största räntehöjningen på 15 år

Statens satsningar på forskning och utveckling växer i årets budget. SCB redovisar att försvarsrelaterad forskning hör till de områden som ökar mest i omfattning. Samtidigt faller FoU-andelen av statsbudgeten till sin lägsta nivå på många år.

De statliga anslagen till forskning och utveckling uppgår till drygt fyrtiosex miljarder kronor. SCB skriver att beloppet motsvarar en liten ökning i fasta priser och förklarar att uppgången framför allt märks inom försvarsområdena. Samtidigt utvecklas den totala statsbudgeten betydligt snabbare vilket gör att FoU-andelen minskar i relation till helheten, rapporterar <a href="https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/forskning-och-det-digitala-samhallet/forskning-och-utveckling/statliga-anslag-till-forskning-och-utveckling/pong/statistiknyhet/statliga-anslag-till-forskning-och-utveckling-2024--defintiv-statistik/" target="_blank" rel="noopener">SCB</a>.

Statistiska Centralbyråns huvudkontor i Solna Strand. Foto: Viktoria Bank / TT

”FoU relaterad till försvar fått ett tydligt lyft”

SCB: Staten ökar forskningsanslagen

Allt färre äldre får plats på äldreboende eller hemtjänst, trots att gruppen över 80 år växer kraftigt. Samtidigt visar siffror att chansen att få äldreomsorg varierar kraftigt beroende på kommun. Det väcker frågor om jämlikhet och rättssäkerhet, enligt en ny rapport från Vårdföretagarna.

Under de senaste tio åren har antalet personer som är 80 år eller äldre ökat från cirka 502 000 till omkring 648 000. Men antalet som har plats i särskilt boende eller hemtjänst ökade bara från ungefär 167 000 till 171 000. Sammantaget betyder det att en mindre del av gruppen får stöd av äldreomsorgen i dag än för tio år sedan, enligt <a href="https://www.vardforetagarna.se/app/uploads/sites/3/2025/11/ojamlikhetsrapporten.pdf" target="_blank" rel="noopener">Vårdföretagarnas</a> rapport.

En person sitter med en rullator framför sig på ett omsorgsboende för äldre. Foto: Oscar Olsson / TT 

Nästan fyra av tio kommuner uppger brist på äldreboendeplatser.