<p>Regeringen bedömer i vårpropositionen för 2026 att den strukturella arbetslösheten kommer att sjunka under det kommande decenniet. Det är första gången på 20 år som en sådan trendmässig nedgång förutses. Konjunkturinstitutet gör en liknande bedömning i en ny rapport. – Det gör skillnad vem som styr, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) i ett pressuttalande.</p>

<div>
 <div>
  <div>
   <div>
    <div>
     <div>
      <div>
       Den strukturella arbetslösheten, även kallad jämviktsarbetslöshet, är den del av arbetslösheten som inte styrs av konjunkturen utan av hur arbetsmarknaden fungerar i grunden. Den utgör enligt regeringen omkring 85 procent av den faktiska arbetslösheten och har legat kvar på en hög nivå i två decennier, rapporterar Regeringskansliet.
      </div>
     </div>
    </div>
   </div>
  </div>
 </div>
</div>

Svantesson (M) kallar sjunkande arbetslöshet ”ett paradigmskifte”

Prognos: Strukturell arbetslöshet väntas sjunka 

<p>Två av tre akademiker har inte valt parti inför höstens riksdagsval, enligt en ny undersökning. Var tredje saknar dessutom blockpreferens. Gruppen pekas ut som potentiellt avgörande för valutgången. – För partierna räcker det inte att mobilisera den egna basen, säger Patrik Nilsson, samhällspolitisk chef på Akavia, i rapporten.</p>

<p>Fack- och professionsförbundet Akavia har genomfört en medlemsundersökning bland sina 145 000 akademiker. Resultaten visar att 64 procent saknar ett givet partival och att 34 procent ännu inte landat i ett block.</p>

Var tredje akademiker har inte ens valt block

Två av tre akademiker har inte valt parti inför valet

<p>En ny studie visar att amerikanska arbetare använder AI dubbelt så intensivt som sina europeiska motsvarigheter, och skillnaden växer. USA har haft högre produktivitetsökning än Europa i tre decennier, ett mönster som riskerar att fortsätta även när AI fortsätter att utvecklas.</p>

<p>43 procent av den amerikanska arbetskraften använder AI i arbetet.</p>

Samma mönster igen – Europa halkar efter i ny teknikrevolution

Studie: Europa halkar efter USA i AI-racet

<p>Bostadsrätter blev 1,9 procent dyrare i mars, den starkaste månadsökningen på ett halvår. Storstockholmsområdet ledde med 3 procent uppåt, medan villorna steg 1 procent i hela riket. Lättade bolåneregler väntas förstärka trenden.</p>

<p>Räknat över tolv månader har bostadsrätterna stigit 3,1 procent och villorna 0,8 procent. I centrala Malmö och centrala Stockholm låg marsuppgången på 1,3 procent, medan centrala Göteborg steg 0,2 procent. Stor-Malmö och Stor-Göteborg backade däremot svagt, rapporterar Svensk Mäklarstatistik.</p>

Lättade bolåneregler kan elda på priserna ytterligare