<p>Svenska hushåll räknar med att Riksbanken höjer styrräntan under det kommande året, enligt en ny mätning från SEB. Den förväntade räntenivån stiger till 1,99 procent, och fler hushåll planerar att binda sina bolån. Bakgrunden är kriget i Mellanöstern, som redan påverkar svensk ekonomi genom högre drivmedelspriser.</p>

<div>
 <div>
  Hushållens förväntade styrränta om tolv månader stiger med 0,14 procentenheter jämfört med föregående mätning. Yngre svarande räknar generellt med en något högre ränta än äldre. Andelen som planerar att binda sina bolån inom tre månader ökar med tre procentenheter till elva procent, rapporterar SEB.
 </div>
</div>

Så påverkar global oro hushållens syn på räntan

SEB: Hushållen tror på räntehöjning inom ett år

<p class="font-claude-response-body break-words whitespace-normal leading-[1.7]">Priserna i Sverige steg något i mars jämfört med samma månad förra året, enligt en snabbmätning från SCB. Inflationstakten landade på 0,6 procent, en uppgång från februari. Dyrare transporter bidrog till ökningen medan boendekostnader sjönk.</p>

<p>– Preliminära siffror visar att inflationstakten enligt KPI steg något i mars, säger Caroline Neander, prisstatistiker på SCB i en ny rapport.</p>

Preliminära siffror: KPI upp en tiondel 

Inflationen stiger – transportkostnader ökar

<p class="font-claude-response-body break-words whitespace-normal leading-[1.7]">Debatten om privat kontra offentlig vård i Sverige trappas upp. I Läkartidningen skriver ST-läkaren Fanny Nilsson att oseriösa privata aktörer och svag kontroll fått förtroendet för läkarkåren att krackelera. ST-läkaren Isac Riddarsparre, medarbetare vid Tankesmedjan Synaps, svarar att det tvärtom är den politiska styrningen som orsakat sjukvårdens största skandaler, och hävdar att patienter på Helsingborgs lasarett systematiskt motarbetades när de ville byta till en privat vårdgivare. ”Tänk hur arbetsmiljön hade sett ut på landets vårdcentraler om regionerna var de enda arbetsgivarna”, skriver Riddarsparre i Läkartidningen.</p>

<p>Nilsson pekar i sin ursprungliga debattartikel i Läkartidningen på en rad exempel där privata vårdgivare enligt henne agerat oseriöst. Hon lyfter att flera regioner polisanmält appläkarföretag, att företaget Blodtrycksdoktorn enligt en granskning hade 99 procent icke ersättningsbara vårdbesök, och att läkare på vårdappar enligt uppgifter förskrivit GLP-1-analoger till normal- eller underviktiga.</p>

Simtropolitan  Creative Commons Attribution 3.0

Privatiseringen av vården splittrar läkarkåren

<p class="font-claude-response-body break-words whitespace-normal leading-[1.7]">Regeringens förslag om att begränsa kommuners och regioners möjligheter att höja skatten har utlöst en politisk konflikt i Region Stockholm. Socialdemokraternas gruppledare Aida Hadžialić (S) anklagar regeringen för att under fyra år ha underfinansierat välfärden och menar att förslaget om en skattebroms slår mot sjukvården. Moderaternas oppositionsregionråd Kristoffer Tamsons och Axel Conradi svarar att skattehöjningar inte löst regionens problem. ”Det är talande att Socialdemokraterna i Region Stockholm ser en skattebroms som ett straff mot sig självt”, skriver Tamsons och Conradi skriver i SvD.</p>

<p>Aida Hadžialić (S) skriver i en debattartikel i SvD att Region Stockholm under mandatperioden kortat vårdköer, anställt över 2 300 fler inom vården och byggt upp en stark finansiell ställning, något hon menar inte hade varit möjligt utan fri beskattningsrätt.</p>

Public Domain Dedication /Lampfot  Creative Commons Attribution 4.0

M-toppar svarar S: Skattehöjningar löser inte problemen • Skattebråket i Region Stockholm trappas upp