<p class="font-claude-response-body break-words whitespace-normal leading-[1.7]">Tankesmedjan Oikos har gjort det största klivet uppåt i Arbetsvärldens årliga mätning av hur synliga landets tankesmedjor är i traditionella medier. Smedjan, som beskrivs som nära Sverigedemokraterna, avancerar från tionde till sjunde plats i 2025 års lista. ”Jag är stolt över mitt lilla Oikos-gäng”, skriver Mattias Karlsson, medgrundare av Oikos på Facebook.</p>

<p>Mätningen bygger på hur ofta tankesmedjor och deras profiler förekommer i medier. Timbro toppar med bred marginal och omnämns enligt undersökningen 3,5 gånger så ofta som närmaste utmanare. Fackligt finansierade Katalys når andraplatsen efter att ha gått om två näringslivsbackade konkurrenter. Trea blir Institutet för näringslivsforskning.</p>

Oikos ökar mest bland tankesmedjorna i mediemätning • Timbro dominerar – men Oikos gör största klivet

Karlsson (SD) hyllar Oikos framgång: ”Stolt över mitt lilla gäng”

<p class="font-claude-response-body break-words whitespace-normal leading-[1.7]">De flesta svenskar vill att den som lönearbetat hela livet ska få högre pension än den som inte arbetat alls, enligt en undersökning från SPF Seniorerna. Samtidigt har det så kallade respektavståndet, gapet mellan den som arbetat och den som inte gjort det minskat under de senaste åren till följd av höjningar av garantipensionen. – En undersköterska som har arbetat ett långt arbetsliv ska kunna leva på sin allmänna pension, säger Maria Larsson, förbundsordförande för SPF Seniorerna till Senioren.</p>

<p>Undersökningen visar att stödet är starkast för de alternativ som innebär en påtaglig skillnad av pension beroende på hur länge man arbetat.</p>

Undersökning: Bara 13 procent vill ha lika pension för alla • Folket vill ha större pensionsskillnad

Rapport: Majoritet vill att längre arbetsliv ska ge mer i pension

<p class="font-claude-response-body break-words whitespace-normal leading-[1.7]">En granskning av samtliga 21 sjukvårdsregioner gjort av Nationella rådet för palliativ vård och Svenska palliativregistret visar att ingen lever upp till kraven. – För det första känner många en viss beröringsskräck inför att prata om att livet är ändligt för oss alla. Det blir lite obehagligt att ta tag i de här frågorna, säger Bertil Axelsson, professor emeritus i palliativ medicin , till Läkartidningen.</p>

<div>
 <div>
  <div>
   <div>
    <div>
     <div>
      <div>
       Omkring 8 500 personer med behov av specialiserad palliativ vård saknade tillgång till den under 2024.
      </div>
     </div>
    </div>
   </div>
  </div>
 </div>
</div>

Stora klyftor i palliativ vård mellan Sveriges regioner • 8 500 fick inte specialiserad vård

Rapport: Ingen region klarar kraven för vård i livets slutskede

<p class="font-claude-response-body break-words whitespace-normal leading-[1.7]">Uppklarningen av skjutvapenmord i Sverige har ökat kraftigt. Av 27 dödliga skjutningar under förra året, med sammanlagt 32 offer, har 23 fall resulterat i häktningar eller åtal. Det är en markant förändring jämfört med perioden 2014 till 2017, då bara 32 procent av skjutvapenmorden klarades upp. – Jag skulle säga att vi har gjort stora framsteg i hur vi hanterar det dödliga våldet, säger Hanna Paradis vid polisens nationella operativa avdelning, NOA, till SR Ekot.</p>

<p>Siffrorna innebär att en person gripits, häktats eller åtalats i en stor majoritet av de dödliga skjutningarna under förra året. Statistiken omfattar inte massmordet i Örebro, som räknas separat, rapporterar <a href="https://texttv.nu/106" target="_blank" rel="noopener">SVT.</a></p>

Rekordandel skjutvapenmord klaras upp – häktningar i 23 av 27 fall