<div class="standard-markdown grid-cols-1 grid [&amp;_>_*]:min-w-0 gap-3"> I en krönika i <a href="https://riks.se/opinion/kronikor/ju-fler-utrikes-fodda-desto-mer-brott">Riks</a> kopplar Nima Sanandaji samman trygghet och migration inför valrörelsen. Han menar att kommuner med hög andel invånare med utländsk bakgrund har märkbart fler anmälda brott än kommuner där de flesta har svensk bakgrund. </div>

Nima Sanandaji är vd för ECEPR, European Centre for Entrepreneurship and Policy Reform. I krönikan jämför han Sveriges 290 kommuner.

Foto: Fredrik1338, Wikimedia Commons (Public Domain) / AleWi, Wikimedia Commons (CC BY-SA 4.0)

Dubbelt så många brott där få har svensk bakgrund • Riktar kritik mot folkblandning

Nima Sanandaji: Fler brott i kommuner där flest har utländsk bakgrund

Liberalerna ligger kvar under riksdagsspärren i SCB:s nya partisympatiundersökning. Med L ute skulle Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet kunna nå egen majoritet i riksdagen, utan stöd från Centerpartiet.

Liberalerna landar på 2,5 procent i SCB:s partisympatiundersökning som presenterades under torsdagen. Det är 0,3 procentenheter lägre än för ett år sedan, och partiet ligger därmed under fyraprocentsspärren. Jämfört med riksdagsvalet 2022 är nedgången statistiskt säkerställd, enligt SCB.

Foto: Pressbild Liberalerna/Mathias Hansson

S tappar 2,3 enheter på ett år • V och KD ökar säkert • SD näst störst

SCB: L under spärren – kan ge rödgrön majoritet

Talman Andreas Norlén går inte med på att riksdagen röstar på nytt om reglerna för medborgarskap. Det var den frågan som ledde till konflikten om kvittningssystemet i slutet av april.

Det var i fredags som Miljöpartiets Annika Hirvonen vände sig till talmannen med en så kallad händelsemotion, eller akutmotion, rapporterar TT. Hennes krav var att riksdagen skulle ta om beslutet om övergångsreglerna för medborgarskap.

Annika Hirvonen (MP). Foto: Skärmbild/Sveriges riksdag

Hirvonen (MP) ville ta om medborgarskapsvoteringen • Norlén stoppar motionen

MP kräver ny medborgarskapsomröstning – talmannen säger nej

Allt fler unga tas in i svenska häkten och anstalter, framgår av Kriminalvårdens årsstatistik för 2025. Under fjolåret slutfördes 558 häktningar av barn mellan 15 och 17 år, en uppgång på 17 procent från året dessförinnan.

Också bland personer under 21 år syns ökningen. Knappt 2 000 straff inleddes för den åldersgruppen, omkring 70 fler än 2024. Dessutom blev straffen längre. De under 21 som inledde ett fängelsestraff fick i snitt avtjäna runt 990 dagar, vilket är cirka 100 dagar mer än föregående år.

558 häktningar av barn under 2025 • Straffen för unga blir allt längre