Barnrättsorganisationer sågar utredningsförslaget att barn så unga som 14 år ska kunna straffas för grova brott. Man vill hellre se satsningar på åtgärder som har dokumenterad effekt.
Läget med barn som begår grova brott är allvarligt, men att sänka straffbarhetsåldern till 14 år är inte rätt väg att gå för att komma till rätta med problemen. Det säger Anna Dorrian som är påverkansansvarig på organisationen Barnens rätt i samhället (Bris).
– Det som behövs snarare är att se till att man satsar resurser på det som har effekt.
Rätt stöd
Hon tror inte att en sänkt straffbarhetsålder kommer att vara det som gör att färre barn under 15 år begår brott.
Bris vill i stället se ”tidigare insatser och rätt stöd” för att se till att unga verkligen får hjälp att ta sig ur kriminella miljöer.
– Vi är väldigt oroade av att regeringen presenterar det här som att alla andra verktyg är uttömda och att vi nu måste ta den här vägen, säger Dorrian.
Yngre barn
Svenska Unicef är också kritiska till förslaget och till att frågan över huvud taget har utretts.
– Det förslag man lägger fram nu är inte förenligt med barnrättskonventionen och de bedömningar som bland annat FN:s barnrättskommitté har gjort. De har givit skarpa rekommendationer kring att man ens utreder den här frågan, säger Amanda Bertilsdotter Nilsson, barnrättsjurist på svenska Unicef.
Unicef ser en risk för att politiken ytterligare förflyttas och närmar sig ännu yngre barn, säger hon.
– Även i tidig ålder, när det väl har skett ett brott, behöver samhället kunna möta upp och ge barnen vård, stöd och behandling snarare än repressalier och straff.
