Facebook noscript imageBerggren: Hög tid Väst tar Ayaan Hirsi Alis varningar om islamiserat Europa på allvar
Ronie Berggren
Krönikörer
Berggren: Hög tid Väst tar Ayaan Hirsi Alis varningar om islamiserat Europa på allvar
Ayaan Hirsi Ali. Foto: Janerik Henriksson/TT
Ayaan Hirsi Ali. Foto: Janerik Henriksson/TT

Europas framtid ligger fortfarande i våra egna händer. Men vi gör klokt i att lyssna på islamkritikern Ayaan Hirsi Alis varningar om hur den islamiska massinvandringen håller på att förvandla Europa till en kontinent med permanenta etniska konflikter, skriver Ronie Berggren.

Den islamiska massinvandringen till Europa håller på att bygga in konflikter som omdanar Europa till det forna Jugoslavien. Med den varningen vill den kända islamkritikern Ayaan Hirsi Ali få Europa att vakna och ändra kurs innan det är för sent.

I en intervju med den brittiske youtubern Winston Marshall den 2 mars, förklarar Ayaan Hirsi Ali hur massinvandringen och islamiseringen har påverkat Europa, men hur européer först blundade för den framväxande problematiken och därefter anpassade sig till den. Hon tar Sverige som exempel:

– Där du har en stor majoritet av muslimer, i dessa områden, fick homosexuella höra: ”Se inte ut som homosexuella”; judarna fick höra: ”se inte ut att vara det”. Det var så problemen hanterades, säger Hirsi Ali i intervjun och fortsätter:

– Det var alltid för att blidka, för att tillmötesgå, för att förneka, för att låtsas, för att köpa tid ... Och argumentet ... var: ”Tiden får ta hand om det här. De kommer förr eller senare att bli som vi, ge dem bara tid.” Och vad är det vi ser nu? Nej, vi håller på att bli som dem. Vi gömmer vår Davidsstjärna, vi döljer vår tillgivenhet för varandra om vi råkar vara homosexuella.

– Vi kvinnor får höra: ”försiktiga”. Jag vet detta från Sverige, jag har skrivit en hel bok [red anm: ”Villebråd”, Fri Tanke 2021] om vad som händer med kvinnor i Europa, på några av dessa platser. Kvinnorna har anpassat sig fullständigt. För det blir en fråga om överlevnad, säger Ayaan Hirsi Ali.

”Känner mig väldigt pessimistisk”

I slutet av intervjun förklarar hon vilka åtgärder som behöver sättas in, men att det nu nästan är för sent:

– Jag känner mig väldigt pessimistisk, för när antalet var litet kunde en del av dessa saker göras. Men nu vet jag inte vad vi kan göra. Vi måste hantera detta som en egen fråga. Detta överskrider politiska partier, det är inte något för höger- eller vänsterpartierna – … etablissemanget [måste] gå samman och se alla symptom som vi har beskrivit, och de kommer bara att bli större och värre. Hur undviker vi att bli det forna Jugoslavien?

Ayaan Hirsi Ali vet vad hon talar om. Hon föddes i Somalia 1969 och flyttade under barndomen runt i Mellanöstern tillsammans med sin familj. I skolorna som drevs av Muslimska brödraskapet radikaliserades hon och sympatiserade med dödsfatwan mot den brittiske författaren Salman Rushdie som straff för att han raljerat med profeten Muhammed.

1992 flydde hon till Nederländerna för att undkomma ett tvångsäktenskap. I samband med terroristattacken mot USA den 11 september 2001 började hon att granska islam kritiskt. Hon avsade sig islam året därpå och blev snart en av de mest kända ansiktena inom den nya ateiströrelsen tillsammans med personer som Richard Dawkins, Christopher Hitchens och inte minst den nederländske islamkritikern Theo Van Gogh.

Gjorde film tillsammans med Theo Van Gogh

Tillsammans med den sistnämnde gjorde hon 2004 filmen ”Submission”, där en naken kvinna med slöja har koranverser inskrivna på kroppen. Filmen gjordes för att illustrera det fundamentalistiska kvinnoförtrycket inom islam.

Det visade sig vara allt annat än riskfritt. Den 2 november blev Theo Van Gogh mördad på öppen gata i Amsterdam. Den marockanske gärningsmannen Mohammed Bouyeri sköt honom och naglade sedan med en kniv fast en lapp på den döde Van Goghs kropp med ett hot riktat också mot Ayaan Hirsi Ali. Hon gick under jorden och flyttade 2006 till USA. Där skrev hon böcker för att varna för islamiseringen och uppmärksamma kvinnoförtryck.

2023 släppte hon en text på Unherd om varför hon nu hade blivit kristen. Genom läsning av författare som Tom Holland hade hon kommit till insikt om kristendomens fundamentala betydelse för Väst, och genom personliga livskriser, som hon berättade om i en intervju med Unherds Freddie Sayers, hade hon kommit till insikt om kraften i den kristna tron.

Islamisk herrefolksideologi

Ayaan Hirsi Ali har inte förlorat hoppet, men den diagnos hon ställer på Europa är allvarlig. Hur ska Europa undvika att bli det forna Jugoslavien?

Vi gör gott i att reflektera över frågan. Europas framtid ligger fortfarande i våra egna händer, inte i händerna på någon islamisk herrefolksideologi.

Men det kommer bara att fortsätta vara så om våra politiker snabbt tar Ayaan Hirsi Alis och många andras varningar på allvar.

Så låt oss lyssna och agera innan det är för sent, innan utvecklingen gått så långt att vårt öde inte längre är vårt eget att forma. Låt oss inte återigen vara bekvämt naiva. Låt oss våga inse att det som händer i den stora världen, också kan hända här.

Ronie Berggren

Ronie Berggren är redaktör för bloggen/podcasten Amerikanska nyhetsanalyser, författare till böckerna ”George W. Bush och det amerikanska presidentvalet år 2000” (2017) och ”Donald Trump - en synnerligen amerikansk president” (2020) och är akademiker med fokus på relationen mellan religion och politik.