
För att bygga en god relation med Donald Trump måste Europa förstå varför den amerikanske presidenten är bra för USA, skriver Ronie Berggren. I denna krönika ger han fyra exempel.
Det senaste uttrycket för den europeiska anti-amerikanismen är Facebookgruppen ”Bojkotta varor från USA”, som har fått ett stort uppsving på grund av Trumps kritiska inställning till Ukraina.
I min tidigare krönika, ”Europa behöver förstå Donald Trumps tänkande”, förklarade jag varför Europa inte gynnas av denna anti-amerikanism. Nu, i en tid av krigshot och osäkerhet, behöver man snarare mer än någonsin bygga en fungerande relation med Donald Trump. Ytterligare ett led i detta är att förstå varför Donald Trump, oavsett hur han än är mot Europa, är bra för USA.
Här fyra exempel.
Ett. Trump säkrar gränsen. I ett årtionde var massinvandringen från Mexiko ett politiskt huvudbry i USA. Under Trumps första mandatperiod mellan 2017-2021 blev gränsen mot Mexiko så säker att den inte ens var en valfråga i valet 2020. Det berodde på Trumps ”Remain in Mexico-politik”, hans murbygge och signalpolitik.
Under Biden-Harris påföljande fyra år kom möjligtvis uppe emot 10 miljoner illegala invandrare till den amerikanska gränsen, där nästan hälften kom in i USA. Konsekvenserna visade sig i våldet: Mest omtalad blev den 22-åriga kvinnliga studenten Laken Riley, som i februari 2024 mördades brutalt av en illegal invandrare när hon var ute på en joggingrunda på sitt Campus i Georgia.
Därtill flödar drogerna in: Dokumentären ”Fentanyl - Death Incorporated”, skildrar hur drogen slår sönder USA; hur den skapas i Kina och kommer illegalt över gränsen till USA. Statistik visar att en halv miljon amerikaner dött av fentanyl sedan 2013. Denna kris började innan Biden och fanns under Trumps första mandatperiod, men under Bidens presidentskap har cirka 285 000 personer avlidit av drogen.
Donald Trump har tagit hård ton mot fentanylen, som fått stadsdelar som Kensington i Philadelphia och Skid Row i Los Angeles att likna zombiestäder av utsatta och drogpåverkade människor. Trump har pressat Mexiko och Kanada att säkra gränserna mot USA och förhandlat om införda tullar mot Kina för att få stopp på drogflödet. Trump har även kommit med riktade förslag för behandling och hjälp för utsatta.
Därtill har han tillsatt ett team, med gränschef Tom Homan och Homeland Security-minister Kristi Noem i spetsen, med ambitionen att enligt vad Trump under valkampanjen sagt utvisa 10-15 miljoner illegala invandrare genom den största massdeportationen i amerikansk historia. Det i syfte att värna amerikaner och göra USA bättre.
Två. Trump gör ekonomin bättre för vanliga amerikaner. Den ekonomiska uppgången under Trumps första mandatperiod var tydlig: I januari 2020 rapporterade Bureau of Labor Statistics att Trump hade hållit den lägsta arbetslösheten sedan president Eisenhower på 1950-talet. 2020 ökade inkomsterna för medelhushåll med 8,7 procent. Detta förändrades av den globala coronapandemin våren 2020. Men de positiva effekterna går att härleda till Trumps politik.
Han uppgraderade frihandelsavtalet Nafta till USMCA, som gav amerikanska bönder bättre villkor. Han avreglerade Obama-erans regleringsiver, sänkte skatterna och godkände inhemsk energiproduktion. När Biden tog över lades – utifrån visionen om en grön omställning – energipolitiken återigen under hårda regleringar. Ett stopp följde för Keystone pipeline, som skulle leverera olja och gas genom Nordamerika, samtidigt som subventioner gavs till solenergi.
Regleringarna bidrog till en inflation som de flesta amerikaner märkte av i sin vardagsekonomi. Yttre faktorer som covid och kriget i Ukraina spelade in, men Bidens stimulanspaket – American Rescue Plan från 2021 – förlängde inflationen och hans vänsterpolitiska låsning vid en grön omställning och avskrivna studieskulder injicerade ingen kraft i det näringsliv vars tillväxt skulle kunna råda bot på inflationen.
Donald Trump vann valet 2024 med löftet om att förbättra ekonomin. Nu använder han tullar som verktyg för att få till stånd en modern världshandel som är rättvis och inte bara har 1990-talets fokus på var den billigaste arbetskraften finns. Redan 2018 införde han tullar mot Kina, som Biden insåg fungerade och därför behöll.
Men Trump är business-minded. Han önskar inte protektionism utan jämlik handel nationer emellan, och att fler företag förlägger sin produktion i USA.
Bidenomics, som Bidens ekonomiska politik kallades, har amerikaner valt bort i hopp om att Trumps politik är bättre lämpad för att göra USA bättre.
Tre. Trump sätter lag och ordning före identitetspolitik. För demokraterna står identitetspolitik utifrån ras, kön och sexualitet ofta högre än meritokrati. Det var därför som de stora polisfackföreningarna i presidentvalet 2020 gav sitt stöd till Donald Trump istället för Joe Biden, trots den sistnämndes karriärslånga band med fackföreningarna. 2020 var året när polisen häcklades av den identitetspolitiska rörelsen Black Lives Matter, där alla polisinsatser skulle filmas och polisen alltid misstänkliggöras för övervåld.
Demokraterna påverkades och det som kallades ”defund the police”, politiska nedskärningar i polisverksamheter, realiserades i demokratiska städer som Portland, Philadelphia och New York.
I Portland steg brottsligheten med 30 procent. Det skulle dröja långt in på sommaren 2020 innan Joe Biden, trots att han var demokraternas presidentkandidat, tydligt fördömde laglösheten i amerikanska städer. Konsekvenserna av polisnedskärningarna blev ökad brottslighet, längre utredningstider och utbrända poliser. Donald Trump lovade lag och ordning och fick polisfackens stöd också 2024.
Fyra. Trump sätter också punkt för transgender-rörelsens hot mot damidrotten. När Biden tillträdde 2021 skrev han ett exekutivt beslut för att förhindra diskriminering baserad på könsidentitet. Det orsakade problem i damidrotten.
Det mest kända exemplet är simmerskan Riley Gaines öde, som 2022 fick överlämna sin segerpokal till Will Thomas, en man som bytt både kön och namn och nu hette Lia Thomas. Gaines har berättat om när hon och hennes lagkamrater informerades om att de skulle tävla mot en transperson och dela omklädningsrum med denne. Ingen i laget ville ha det så.
En professionell informatör blev inkallad som sade till laget att det lät som om att de förespråkade segration (ett laddat begrepp i USA). Det kvinnliga simlaget skulle bli betraktade på samma sätt som Ku Klux Klan om de inte accepterade en trans-deltagare.
Donald Trump motsatte sig allt detta. När han tillträdde skrev han sitt eget exekutiva beslut utifrån sin syn på USA:s anti-diskrimineringslag, Title IX från 1972. ”Keeping Men Out of Women’s Sports”, var Trumps rubrik. I sitt tal till Kongressen för några dagar sedan, lyfte han fram ett annat offer: Payton McNabb, en kvinnlig volleyboll-spelare som 2022 fick en långvarig hjärnskada efter att en man som bytt kön till kvinna med full kraft kastade en boll i hennes huvud.
Här i Sverige skildras Trump som en motståndare till trans-rättigheter. Enligt en Gallup-undersökning från 2023 motsätter sig nästan 70 procent av amerikanerna biologiska män i damidrott. De amerikaner som röstade på Trump betraktar honom som damidrottens beskyddare.
Dessa är några konkreta saker som Trump gör som gör USA bra igen. Ytterligare som går att tillägga är alltifrån Trumps garanterade av amerikaners rätt att bära vapen till betoning på yttrandefrihet och att värna amerikanska identitetsmarkörer som exempelvis engelskan som nationalspråk.
Trump återger amerikanerna sin stolthet. De behöver inte längre känna sig som KKK-medlemmar för att de tar ton mot män i damidrott. De behöver inte känna sig som skolskjutare bara för att de gillar vapen på det vis amerikaner har alltid gjort. Trump har gett amerikaner rätt att vara stolta över The American Way of Life.
Här i Sverige framkommer inte tyngden i detta. Allt fokus riktas istället mot vad USA gör – eller vad Trump inte gör – för Europa. En inställning som, ironiskt nog, stärker Trump-teamets tes att Europa i första hand åker snålskjuts på USA när de exempelvis underfinansierar sina egna försvar för att istället luta sig helt mot USA.
Men Trump gör vad det amerikanska folket valde honom till att göra. Och genom att göra det gör han USA bättre. Europa behöver för sin egen säkerhet bygga en god relation till Donald Trump. Europa behöver det amerikanska kärnvapenparaplyet och militär säkerhet. Europa kan också, särskilt i en utvidgad konflikt med Ryssland, få ett behov amerikansk flytande naturgas, LNG.
Ett led på vägen mot en god relation är att förstå de saker som jag här har förklarat; de faktorer som gjorde att amerikanerna återigen valde Donald Trump till sin president. Det framkommer nämligen alltför sällan här i Sverige.