KRÖNIKA. Normer avgör i stor utsträckning människors val av handlande, så även huruvida pojkar och män begår brott. För detta finns rigorösa belägg. Detta menar också svenska kriminologer, som exempelvis Tove Pettersson, professor i kriminologi vid Stockholms universitet. Det tyder på att det förekommer usla normer i de många förorter och stadsdelar som präglas av gängkriminalitet och anti-socialt dominansbeteende. 

Om vi får tro rådande åsiktshegemoni är lösningen inte att skapa mer uppbyggliga föreställningar om vad som är en bra man, utan i stället vad som är en bra människa. Detta är också utgångspunkten för den nya läroplanen, beställd av regeringen, som gjort skolan än mer könsneutral.

Kanske kommer staten att lyckas med ambitionen att förvandla alla medborgare till androgyna varelser med allsköns identiteter. Förmodligen kommer dock pojkar under en överskådlig framtid att fortsätta betrakta sig själva som just pojkar och söka en identitet som man. 

Maskulinitet är också en anledning till att pojkar lockas av gängkriminaliteten. Det framgår i Kriminalvårdens studie Vägen ut ur gänget (2019). Att vara en man i gangsterkulturen innebär emellertid en barbarisk och dygdlös manlighet, i rak motsats till det traditionella rediga mansidealet. Gängkriminaliteten kan således inte förklaras av några allmänna mansnormer, utan av destruktiva subkulturella normer. 

I utländska avhopparprogram får därför kriminella hjälp med att skapa en ny manlig identitet. Det handlar om att överge en viss typ av våldsam manlighet och i stället anta en mer moralisk mansroll eller idealet om den ansvarsfulla familjefadern.

Just nu utvecklas ett nationellt avhopparprogram i Sverige, som ska ersätta dagens spretiga kommunala verksamheter. Det är i sig mycket bra. (Det önskvärda är naturligtvis att den som begår grova brott ska dömas i domstol och straffas med fängelse, men i ett civiliserat land med skälig rättssäkerhet är det ofrånkomligt att många gängkriminella kan komma undan med den mesta av brottsligheten. Därför är avhopparprogram viktiga.)    

Det finns dessvärre en överhängande risk att utformningen kommer bygga mindre på internationella praktiska erfarenheter och mer på vetenskapligt tvivelaktig teoribildning – såsom att problemet med gängkriminalitet är sprunget ur förekomsten av manlighet över huvud taget. I likhet med skolans läroplan kommer avhopparprogrammet förmodligen att bedrivas i enlighet med de utopiska idéerna om att Sverige ska bli världshistoriens första genusfria samhälle. 

Det struliga småpojkar och kriminella män behöver är i själva verket en tydlig och attraktiv identitet som alternativ till såväl den moderna feminiserade mannen som den hypermaskulina mannen (gangstern). Denna identitet kan vi finna i klassiska manliga dygder. En maskulinitet präglad av att sätta andra framför sig själv, använda sin fysiska styrka för goda ändamål, iaktta självbehärskning, sätta en ära i att göra sin plikt och uppträda hövligt – med respekt för olikheter. 

Det bör sägas oftare: Bete dig som en man.

TEXT: Fredrik Kärrholm
Fredrik Kärrholm är författare, kriminolog och polisinspektör i Stockholm. Han har skrivit Polishandboken, utgiven i flera upplagor sedan 2009, samt boken Gangstervåld, utgiven 2020. Kärrholm har en mastersexamen i kriminologi från Cambridge University.

Detta är en krönika i Bulletins nyhetsdel. De åsikter som framförs är skribentens egna.