Sundare livsstil, mindre rökning, bättre medicinering, blodförtunnande läkemedel, en kombinationseffekt av samtliga dessa faktorer har lett till att färre med hjärt-och kärlsjukdomar dör och fler lever längre i Sverige. Framför allt handlar det om en större medvetenhet om hjärt-och kärlsjukdomar som är den vanligaste dödsorsaken i Sverige.
Hjärt-Lungfonden publicerar i dag nya siffror på hur forskningen bidragit till att rädda liv och ge fler levnadsår till dem som insjuknar i hjärt-och kärlsjukdom. En person i 65–69-årsåldern som skulle dött i hjärtinfarkt 1980 kan förvänta sig 14 extra levnadsår nu, enligt en ny studie från Institutet för Hälso-och Sjukvårdsekonomi (IHE).
– Många som i dag lever och mår bra skulle inte ha funnits med oss utan forskning och teknisk utveckling, säger professor Jan Nilsson, ordförande för Hjärt-Lungfondens Forskningsråd.
Stillasittande en risk
– Dödligheten fortsätter att gå ner för hjärtinfarkt och stroke. Men vi är oroliga att kurvan kan vända på grund av ökad övervikt och mera stillasittande. En stor svensk studie, SCAPIS, visar att fyra av tio medelålders svenskar (50–64 år) har plack i kärlen.
– De med ökad övervikt riskerar att utveckla diabetes som är en av de värsta riskfaktorerna för hjärt- och kärlsjukdomar. Vi vet fortfarande inte exakt vad det beror på. Vi trodde att det var högt socker. Forskningen har en viktig uppgift här, att ta reda på varför diabetes ger en ökad risk, säger Jan Nilsson, som är verksam vid Skånes Universitetssjukhus och driver flera forskningsprojekt.
IHE-studien noterar stora hälsovinster även för människor i yngre åldrar. En person som till exempel är mellan 45 och 49 år och drabbas av hjärtinfarkt kan tack vare forskningen förvänta sig att leva i snitt 27 år längre i dag än om insjuknandet hade inträffat 1980. Men nu kanske det snart kommer ett vaccin mot hjärt- och kärlsjukdomar.
Vaccin mot åderförkalkning
– Jag forskar om ett vaccin mot åderförkalkning, vi har kommit långt med experimentella studier på djur men inte på människor. De flesta vaccin stimulerar bildning av antikroppar precis som corona-vaccin, säger Jan Nilsson, som försöker gå en genväg och ge antikropparna direkt till hjärtsjuka patienter. De kliniska studierna pågår i USA.
Borde landstingen screena för förmaksflimmer?
– Vid förmaksflimmer ökar risken att blodproppar bildas som åker iväg och ger en stroke. Ger man blodförtunnande minskar risken avsevärt. Men många går runt utan att veta att de har förmaksflimmer. Vid en screening skulle vi kunna hitta personer med förmaksflimmer. 430 000 svenskar estimeras ha förmaksflimmer. Cirka 100 000 är oupptäckta.
Symtom på förmaksflimmer kan bland annat vara hjärtklappning, en snabb och oregelbunden puls, ont i bröstet, nedsatt kondition och svårt att andas.
– Det säkraste tecknet på förmaksflimmer är att hjärtat slår oregelbundet, säger Jan Nilsson.
Hur ska vi snabbare hjälpa dem som får plötsligt hjärtstopp men befinner sig utanför ett sjukhus?
– Cirka 6 000 per år drabbas av hjärtstopp utanför ett sjukhus. Det behövs en hjärtstartare så snabbt det går. Ambulansen behöver också vara på plats så snabbt det är möjligt. Men tiden från att ett larm kommer till ambulansen till dess att den är på plats har ökat från fem minuter till elva minuter. Det är oroväckande, säger Jan Nilsson som önskar att fler utbildar sig i hjärt- och lungräddning och skaffar sig kunskap om var hjärtstartare är utplacerade.
Den läkemedelsbehandling som enligt IHE-studien gav flest vunna levnadsår var antikoagulantia. Motsvarande behandlingsåtgärd var behandling vid strokeenhet.
Över två miljoner människor lever i dag med hjärt-kärlsjukdom. Hjärt-kärlforskningen anses därför ha stor betydelse för antalet räddade liv och vunna levnadsår för dessa.
Främsta dödsorsaken
Omkring 30 000 svenskar dör varje år av hjärt-kärlsjukdom som är den främsta dödsorsaken i Sverige. Hjärt-kärlsjukdom orsakar ungefär en tredjedel av alla dödsfall i Sverige.
Ungefär en fjärdedel av alla som får stroke och en av tre som får hjärtinfarkt är i arbetsför ålder, det vill säga 20–69 år. Den senast tillgängliga siffran för plötsligt hjärtstopp visar att fyra av tio drabbade är i arbetsför ålder.
Mer än en tredjedel av de totalt över 700 000 förhindrade eller uppskjutna dödsfallen inom hjärt-kärlsjukdom under de senaste fyra decennierna beräknas vara direkt kopplade till forskningens framsteg, enligt Hjärt- och Lungfonden, den största oberoende finansiären av svensk hjärt- och lungforskning.
Forskningen inriktas i dag på att kunna förutse hjärt-kärlsjukdom och utveckla mer individanpassade behandlingsmetoder.
fakta
Fem forskningsframsteg
1. Ballongvidgning. Används för att vidga hjärtats kranskärl med hjälp av en ballongförsedd slang (kateter). I Sverige utfördes den första ballongvidgningen 1979. Metoden kallas även PCI (Perkutan Coronar Intervention).
2. Stent. Efter PCI-ingreppet träs ett litet metallnät (stent) utanpå ballongen för att undvika att en förträngning uppstår på samma plats igen. När nätet sedan spänns då ballongen fylls med vätska, armeras kärlväggen inifrån och kan inte falla tillbaka.
3. Hjärt-lungmaskinen. Maskinen kan temporärt ta över hjärtats och lungornas funktion. 1953 utfördes världens första lyckade öppna hjärtoperation med hjälp av en hjärt-lungmaskin. Bara ett år senare utfördes motsvarande operation för första gången i Sverige.
4. Elektrokardiografi (EKG). Elektroder som sätts fast på bröstkorgen fångar upp elektrisk aktivitet från hjärtat som åskådliggörs i ett diagram som kallas EKG. Den första EKG-registreringen i Sverige gjordes 1906.
5. Ultraljudsundersökning. En bildteknik som visar hjärtats struktur, funktion och pumpkapacitet. Tekniken hjälper kardiologer att ställa korrekta diagnoser vid exempelvis hjärtsvikt eller olika former av hjärtrytmrubbningar. 1953 utfördes den första ekokardiografin på en hjärtpatient. Svenska läkare var först med att undersöka hjärtat med hjälp av ultraljud.
Källa: Hjärt-Lungfonden
