I en serie artiklar granskar Bulletin hur väl det två år gamla Tidöavtalet har genomförts nu när det nått halvtid.

Kärnkraften är en central del i avtalets energipolitik, där man hunnit vidta ett flertal åtgärder, medan utredningar på området ha dragits igång.

Känrkaftsexperten Jan Blomgren är positiv till regeringens inriktning, men menar att mycket ännu återstår innan ny svensk kärnkraft kan vara på plats.

– De har gjort rätt saker, de åtgärder de har gjort har gått i rätt riktning, däremot behövs det mycket mer för att det ska bli byggnation. De har krattat manegen men det svåra jobbet återstår.

Vad är det för svåra jobb som återstår exempelvis?

– Med risk för att bli halstrad så tror jag att regeringen har underskattat svårigheterna. De har trott att om vi bara tar bort mobbningen av kärnkraft så kommer det att börja byggas ny kärnkraft. Men det är inte så säkert, därför att det finns en affärsproblematik här, det är att vi har två bolag i Sverige som äger en tomt som det står ”kärnkraftverk” på.

– Det ena bolaget är Uniper, som ägs av tyska staten, och de har sagt ”nein, bitte” väldigt tydligt. Då återstår Vattenfall. Men Vattenfall äger redan kärnkraftverk och en massa vattenkraft, och det är lönsamma och bra grejer.

– Men om de bygger ny kärnkraft så kommer det trycka ned priset på elen, och det betyder att du dels får svårigheter med att betala nybygget, dels att du trycker ned priset på den befintliga produktion du redan har.

– Vattenkraften i Sverige kan med rimlig service och underhåll hålla i kanske hundra år till. Kärnkraftverken håller i 40 år till med rimligt underhåll. Det är mycket billigare el än från någon nybyggd anläggning. Så länge Vattenfall har som uppgift att tjäna pengar så är det inte säkert att de är så sugna på att bygga ny kärnkraft.

– Det finns en annan problematik som det inte skrivits om så mycket i media, och det är att Vattenfall redan har massa lån, för de har byggt massa annat. Om de går till baken och lånar flera hundra miljarder till, vad händer då med deras kreditvärdighet? Den sjunker ju. Då tappar de sin triple A-rating, och det betyder att de får betala högre ränta på alla lån de har, inte bara det nya lånet. Där har ju de en problematik.

Läs även: Halvtid i Tidö: Kärnkraftens löften och svek

Vad krävs för att komma runt de här problemen?

– Jag har ett förslag, och det är att ändra Vattenfalls uppdrag. Som det är nu så kan det sammanfattas som att de ska tjäna pengar och leda den gröna omställningen. Där kan man istället skriva om Vattenfalls uppdrag till att se till att det finns planerbar el till internationellt konkurrenskraftiga priser i Sverige, till nytta för konungariket. Ni får inte göra förlust, men vinstkravet tonas ned.

– Värdet av att det finns el i landet är offantligt mycket större än värdet av den aktieutdelning som Vattenfall kan ge till svenska staten. För Sverige som land vore det mycket bättre om Vattenfall inte optimerade sin egen vinst utan optimerade Sveriges vinst.

– Men gör man det lär man inte bli jättepoppis nere i Bryssel, och det brukar svenska politiker vara skraja för. Å andra sidan kan vi konstatera åt sådär gör ju alla sydeuropéer. Italienare, spanjorer och greker skulle ju aldrig komma på tanken att optimera för Tyskland på sitt eget lands bekostnad.

Kommer det här föreslagna fastprisavtalet där man garanterar 80 öre per kilowattimme i 40 år kunna hjälpa till?

– Det har jag väldigt svårt att bedöma, för då ska man ju kunna bedöma elpriset för tjugo-trettio-fyrtio år framåt i tiden, det är en övermäktig uppgift. Och det är ett av skälen till att jag inte är så förtjust i den typen av långa fastprisavtal.

– Jag är så gammal så jag minns 1970-talet när vi höll på med prisstopp och sådana saker för att hejda inflationen. Det funkade inget vidare, det här att politiker skulle in och besluta priser på mjölk. Det var ingen hit och vi borde ha lärt oss av det.

Är det samma sak som att bestämma priset på kärnkraftsel?

– Ja, egentligen är det ju det. Det betyder ju att någon på något vis ska räkna ut att det här kommer vara lönsamt i 40 år framåt med den här prisnivån. Vem kan göra en sådan bedömning med bevarad trovärdighet?

– Kärnkraft kostar ganska mycket att bygga men är ganska billigt att köra. Att staten går in och stödjer byggandet, som ju är den stora kostnaden, och det stora problemet, för det är ju en kostnad som kommer innan du har ett positivt kassaflöde, det tycker jag är mycket rimligt.

– Men om man då har hjälpt till att få grejerna byggda, tycker jag det är en rimligare tanke att industrin sedan har normala konkurrensförhållanden när grejerna väl är igång, att de får tjäna pengar genom att vara duktiga på att köra anläggningen, genom att vara duktiga på drift och underhåll.