Regeringen har sedan länge aviserat att man avser ta bort förbudet mot att utvinna uran i Sverige, som infördes 2018 av den rödgröna regeringen.

På onsdagen meddelade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) vid en pressbriefing att en proposition om slopat förbud av utanbrytning tas av regeringen på torsdag. Lagändringen föreslås gälla från 1 januari 2026.

Jan Blomgren är företagare, professor i tillämpad kärnfysik och författare av boken Allt du behöver veta om kärnkraft (2024, Timbro förlag). Till Bulletin svarar han på frågan vad det innebär för Sverige när förbudet mot brytning av uran – som används som bränsle i kärnkraftverk – tas bort:

– Gissningsvis inte särskilt mycket. Hittills har det varit så att det har funnits så pass mycket uran i världen till så pass rimliga priser att det inte varit ekonomiskt lönsamt att bryta de svenska fyndigheterna.

Fyndigheter i Sverige

Blomgren fortsätter:

– Sverige har två olika typer av uranfyndigheter. Dels har vi berget Billingen nere i Västergötland. Det är oerhört stora mängder uran i den skiffer som finns där. Men det är väldigt låg halt: du måste bryta väldigt mycket för att få uranet. Och det har gjort att det lönar sig inte.

Därutöver pekar Blomgren på de mindre fyndigheter som finns i främst Jämtland. Han säger att det finns några stycken där med betydligt högre uranhalt.

– Men det är hårt berg och det är inte jättestora fyndigheter. Hittills har det varit så att det inte varit ekonomiskt intressant att bryta, men det kan ändra sig. Om världsmarknadspriset på uran går upp eller någonting sådant, då kan det ju kanske bli lönsamt.

Ideologi bakom förbudet

När det gäller förbudet mot uranbrytning som infördes 2018 menar Blomgren att det enbart var ideologiskt motiverat.

– Det här var ju en signal till att man inte tyckte om kärnkraft. Det var ju det det handlade om.

Han utvecklar:

– Det finns ju ingen anledning, om du bara tänker pragmatiskt och rationellt, att förbjuda brytning av ett visst grundämne i jordskorpan. Utan det rimliga är att säga att du får ägna dig åt gruvor om du kan visa att du inte stör miljön mer än på acceptabel nivå; skitsamma vad du bryter för någonting.

Blomgren pekar på att gruvbrytning per definition är en miljöstörande verksamhet och vad det är man bryter för något – oavsett om det är uran, koppar eller järn – är mer eller mindre oväsentligt.

– Det är själva brytandet som är problemet. Att det är just uran och att uran är svagt radioaktivt, det spelar egentligen ingen större roll i det sammanhanget. Det blir varken bättre eller sämre.

Uran som biprodukt

Det regeringen nu gör är enligt Blomgren att övergå till en neutral lagstiftning som säger att miljöeffekterna från gruvor bedöms utifrån miljöeffekterna på gruvor – inte vilket grundämne som plockas upp i jordskorpan.

Vidare nämner han att förbudet också har gällt mot uran som biprodukt.

– Det är sällan som du har en enda metall i backen, utan det är oftast så att du har flera olika metaller. Och när du ändå bryter upp halva jordskorpan för att få den metall du är ute efter: de andra du får upp på köpet är ofta lönsamt att också laka ur och sälja.

Ungefär 15 procent av allt uran i världen är biprodukt från annan gruvbrytning, säger han.

– I Sverige finns det flera fall där man bryter för någonting annat huvudsakligen, men där man kan förbättra sin ekonomi genom att också sälja uranet som man plockar upp istället för att lägga det på hög någonstans.

– Men förra regeringen förbjöd alltså även det, vilket betyder att man plockade bort lönsamheten i brytning av andra material.

Sällsynta jordartsmetaller

Blomgren framhåller också att de sällsynta jordartsmetaller – som används i bland annat elbilar och vindturbiner och ofta ofta pekas ut som nödvändiga för en grön omställning – är kemiskt sett väldigt lika uran.

– Det gör att i jordskorpan så är de ofta blandade. Så om du förbjuder att bryta någonting som innehåller uran, då försvinner möjligheten att bryta väldigt mycket sällsynta jordartsmetaller.

Genom att ta bort förbudet mot att utvinna uran öppnar man för fler möjligheter till brytning av sällsynta jordartsmetaller.

– Min gissning är att de uranfyndigheter som finns i Sverige är på gränsen till att vara intressanta ekonomiskt. Men möjligheten att ta uran som biprodukt vid kommande gruvor för jordartsmetaller ska inte underskattas. Det kan hända att det här gör det intressantare att bryta de sällsynta jordartsmetallerna i Sverige, säger Blomgren.

Läs även: Experten: Räknar med kärnkraftsstopp med rödgrön regering