Arbetsmarknadspolitiken skulle bli Stefan Löfvens magnum opus, hans stora bidrag som statsminister. Inför det som kom att bli hans vinnarval år 2014 deklamerade han att Sverige skulle ha Europas lägsta arbetslöshet år 2020. Kanske var det också det intensiva fokuset på arbetsmarknaden som gjorde att han då vann väljarnas förtroende och lyckades bilda regering.

Den 22 augusti 2021 meddelade han sin förestående avgång som statsminister. Mot bakgrund av föresatserna att skapa ett europeiskt föregångsland inom arbetsmarknadsområdet – vad har Stefan Löfven åstadkommit?

Dystra siffror

Om man tittar krasst på siffrorna ser det dystert ut. Under Stefan Löfvens tid vid makten föll Sverige markant i statistiken bland EU-länderna och har i dag den tredje högsta arbetslösheten i hela EU (Källa: Eurostat, senaste statistiken, ej säsongsjusterad data).

Under Löfvens regeringstid sjönk den genomsnittliga arbetslösheten i EU från 10,7 procent till 7,7 procent. Men Sverige gick emot strömmen – här steg arbetslösheten i stället. Från runt 8 procent till dagens 9,2 procent (källa: Eurostat).

– Löfvens insats på arbetsmarknadsområdet kan inte kallas för något annat än ett komplett misslyckande. Sätter man upp ett så ambitiöst mål som han har gjort och hamnar i botten, så är det svårt att se det på något annat sätt, säger Sven-Olov Daunfeldt, professor i nationalekonomi vid Handelns Forskningsinstitut.

Han menar att misslyckandet är ännu större än vad man enbart kan utläsa av siffrorna i statistiken. Det som oroar är på vilket sätt arbetslösheten har ökat.

– Det verkliga misslyckandet handlar om att det är så stora grupper som under så lång tid bara har hamnat längre och längre utanför arbetsmarknaden. Det är det som är det skrämmande och som kommer att få irreparabla följder för framtiden, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Den förda arbetsmarknadspolitiken under regeringen Löfven har spätt på utanförskapsproblemen, menar han. Framför allt ser han extratjänsterna som ett stort misslyckande.

– Extratjänsterna, där anställningar i framför allt kommuner subventioneras med över hundra procent av staten, blev en extremt dyr reform och skapade ytterst få jobb. I stället för att skapa förutsättningar för företagare att anställa till rimligare kostnad har man sjösatt ineffektiva arbetsmarknadsåtgärder och utbildningar, säger Sven-Olov Daunfeldt.

”Sänka arbetslösheten? Ge dem en bok!”

Sven-Olov Daunfeldt ser också allvarligt på att Socialdemokraterna sedan några år tillbaka försöker gömma arbetslöshetssiffrorna bakom ett annat mått – sysselsättningsgraden.

– Att Sverige har en högre sysselsättningsandel än många andra länder är ingen nyhet. Det har vi haft i årtionden. Men även på den fronten har vi försämrats under Löfvens år vid makten.

Just förhållandet mellan sysselsättningsgrad och arbetslöshet är något som även professorn i nationalekonomi Magnus Henrekson, vid IFN, har intresserat sig för. Inte heller han är imponerad av statsministerns insatser på arbetsmarknadsområdet.

– Inför valet 2014 anklagades Alliansen för att ha misslyckats med sysselsättningspolitiken och Socialdemokraterna tryckte då hårt på att arbetslösheten var högre vid Socialdemokraternas tillträde än när Alliansen tillträdde. I dag, när Socialdemokraterna har regerat i sju år, är den alltså ännu sämre.

Nu har Socialdemokraterna därför kommit att börja fokusera på sysselsättningsgraden i stället. Men måtten är vanskliga.

Dels är kraven för att räknas som sysselsatt nämligen lågt satta – det krävs endast att en person arbetar en timme i veckan för att räknas som sysselsatt. Dels finns det andra sätt att få en människa i sysselsättning, som inte innebär arbete.

Dålig kommunikation av oppositionen

– Vill man dölja arbetslösheten genom att sätta människor i sysselsättning så finns det mycket enkla medel att ta till. Redan för cirka 30 år sedan sade nationalekonomen Assar Lindbeck att man i princip kan få ner arbetslösheten till noll genom att ge alla en bok och kalla dem studenter, säger Magnus Henrekson.

Den arbetslöshet som var registrerad vid slutet av den borgerliga regeringsperioden berodde på de krav som regeringen ställde på dem som var arbetslösa och gick på bidrag, menar Henrekson.

– Den relativt höga arbetslösheten som uppvisades under den borgerliga regeringen berodde främst på att de hade aktivitetskrav för dem som fick bidrag på grund av arbetslöshet. Därmed ökade antalet registrerade arbetslösa. Sverige hade faktiskt EU:s högsta sysselsättning i slutet av den borgerliga regeringsperioden. Det är märkligt att borgerligheten misslyckats med att kommunicera detta, säger Magnus Henrekson.

Och även om Socialdemokraterna gärna lyfter fram en hög sysselsättningsgrad så har den de facto sjunkit i förhållande till EU-snittet med flera procentenheter under Stefan Lövens regeringsperiod.

Den politik som Löfven-regeringen har fört för att få människor i arbete har lett i helt fel riktning, menar han.

– Regeringen har skapat konstgjorda arbeten med hög subventionsgrad, som till exempel extratjänsterna, för att få ner arbetslöshetssiffrorna. Men det är demoraliserande för alla inblandade när jobb inte växer fram organiskt, säger han.

– Stefan Löfven har helt enkelt mycket att blygas över, för att använda ett känt statsmannacitat, avslutar Magnus Henrekson.

Läs även: Löfvens migrationsfacit: 800 000 uppehållstillstånd