Långa räntor har pressats uppåt i år, även på den svenska bolånemarknaden. Ett amerikanskt inflationsspöke, skapad av oro för ekonomisk överhettning i USA, driver på utvecklingen.

Inflationsspöket vaknade på allvar i början av januari, när det stod klart att president Joe Biden skulle få inleda sin mandatperiod med en senat med knapp majoritet för Demokratiska partiet.

Det lilla övertaget när det gäller röster i senaten ger ett visst politiskt svängrum för den nytillträdde amerikanske presidenten. Han har bland annat kunnat utnyttja det för att bana väg för sitt planerade stödpaket på omkring 1 900 miljarder dollar.

Räntan har stigit kraftigt

På räntemarknaden är effekten tydlig. Räntan på USA:s tioåriga statsobligation har sedan årsskiftet lyft från 0,91 procent till toppar över 1,60 procent i början av mars.

Svenska marknadsräntor och den så kallade Stibor-räntan – för lån mellan banker – har hängt på uppåt. Räntan på svenska tioårsobligationer har gått upp med över 0,40 procentenheter sedan årsskiftet. På senare tid har även flera bolåneinstitut, bland annat Danske Bank och SBAB, höjt räntorna på bolån med längre löptider.

Inför onsdagens inflationsrapport för februari från USA har stämningsläget skruvats upp rejält i den ekonomiska debatten i USA. Tunga ekonomer – som Harvardprofessorn och den före detta finansministern Larry Summers och IMF:s tidigare chefsekonom Olivier Blanchard – har varnat för skuld- och överhettningsproblem i kölvattnet av Joe Bidens stödpaket.

Andra tonar ned riskerna. Vissa jämför med Donald Trumps skattesänkningar på 1 500 miljarder 2017, som inte gav några bestående inflationseffekter.

Tror inte på några långsiktiga inflationseffekter

SEB-ekonomen Olle Holmgren tror inte på några långsiktiga inflationseffekter.

– Frågan är hur uthålliga stimulanseffekterna kommer att vara. Man ger hushållen väldigt mycket pengar, både förra året och i år. Men om man inte förnyar det är det inte säkert att allt konsumeras, säger han.

I utgångsläget befinner sig både räntor och inflation i USA på nedtryckta nivåer efter ett års pandemieffekter. Kärninflationen i USA, rensat från livsmedels- och energipriser, uppmättes i januari till 1,4 procent – den lägsta nivån på tio år.

Onsdagens inflationsstatistik för februari väntas ligga på ungefär samma nivå.

Inflationsspöket som skrämt upp börser och räntemarknaden sedan årsskiftet handlar mer om vad som komma ska. Senare i vår väntar jämförelsepriser som kommer att ligga extremt lågt till följd av den globala tvärniten våren 2020. Ovanpå det kommer stigande världsmarknadspriser och kraftigt höjda BNP-prognoser från alla håll och kanter.

Denna cocktail av inflationsdrivande faktorer spetsas av det gigantiska stödpaket som president Biden fick igenom senaten i söndags och som nu bara ska godkännas i representanthuset för att kunna verkställas.

Vaccinationsframgångar som gör att det snart går att öppna upp den delvis nedstängda besöksnäringen i USA späder också på inflationsförväntningarna. Priserna på resor, underhållning, restauranger och hotell väntas dra iväg uppåt från den dysfunktionella prissättningen i nedstängningarnas USA.

Något Fed kan tolerera

Snittprognosen för USA:s inflation under andra kvartalet ligger mot bakgrund av detta på cirka 2,8 procent – vilket kan jämföras med inflationsmålet på 2 procent.

– Man kanske får ett halvår med högre inflation i USA. Fast det där har ju Fed lyft fram som något de kommer att tolerera, säger Olle Holmgren.

Mer detaljer kring hur Fed ser på inflationsspöket väntas på räntemötet den 17 mars.

Holmgren är inte särskilt orolig för att Sverige ska få problem med för hög inflation heller, även om stigande världsmarknadspriser på råvaror och livsmedel i kombination med svaga jämförelsetal från 2020 kommer att lyfta inflationstalen märkbart även här under våren.

Swedbanks prognoschef Andreas Wallström är inne på samma spår. Han räknar med att inflation och högre räntor är ett tema som kommer att prägla marknaden en tid framöver.

– Men min bild är att inflationsoron är överdriven. Jag tror inte att inflationen på något bestående sätt kommer att stiga särskilt mycket.

TEXT: Joakim Goksör/TT