Börsåret 2025 slog åt alla håll

The Telegraph sammanfattar börsåret som ett där politiska beslut och ränteläget fick stort genomslag. President Donald Trumps tullbesked skapade till en början kraftig oro, men reaktionerna blev kortvariga och aktiemarknaderna återhämtade sig snabbt när investerare bedömde att effekterna på tillväxt och företagsvinster skulle bli begränsade.

Samtidigt gynnades obligationsmarknaderna av att inflationen dämpades och räntorna började sjunka. En svagare dollar bidrog också till att råvaror och bolag med fokus på tillväxt utvecklades starkare än väntat.

Tillväxtmarknader stod för en tydlig uppgång. Många av dessa länder hade lägre skulder än rika industriländer och hade agerat tidigt mot inflationen, vilket gav större utrymme för räntesänkningar. En svag dollar minskade dessutom trycket från skulder i amerikansk valuta.

Ädelmetallernas år

Oljepriset utvecklades i motsatt riktning. Trots krig och sanktioner sjönk priset under större delen av året, vilket bidrog till lägre inflation men också minskat intresse för oljebolagens aktier.

Guld och silver gick däremot starkt. Uppgången tolkades som ett tecken på att investerare sökte skydd mot framtida osäkerhet. Samtidigt tappade kryptovalutor kraft mot slutet av året, vilket förstärkte bilden av att delar av marknaden blev mer försiktig.

Sverige och världen

Trots att Stockholmsbörsen har stigit under 2025 hamnar Sverige långt ned när strateger rangordnar marknader inför 2026. Flera pekar på att USA drar ifrån, men andra ser förutsättningar för bättre vinstutveckling även i Sverige.

– Sverige är helt ointressant just nu, säger Martin Guri, chefsstrateg på Kepler Cheuvreux till EFN.

En förklaring som lyfts fram är vad indexen består av. De amerikanska indexen domineras i hög grad av teknikbolag, medan svenska index i större utsträckning bygger på verkstadsbolag och storbanker.

– All tillväxt rent dynamiskt sker genom tech och det är det som drar hela världen, men Sverige har inget tech. Det är inget fel på svenska bolag men vi börjar bli irrelevanta i ett internationellt perspektiv. Jag kan inte med handen på hjärtat rekommendera någon att köpa svenska aktier nästa år om man har möjlighet att välja, säger Guri.

Carl-Henrik Söderberg, marknadsstrateg på Ålandsbanken, ser en ljus bild för 2026 och pekar på flera drivkrafter.

– Det finns bra förutsättningar för en stark vinsttillväxt nästa år drivet av en piggare konjunktur, förbättrad efterfrågan på många håll och därmed volymåterhämtning för flera bolag och mindre fokus på valutaeffekter. Det i sin tur är bra för börsen. Det kan säkert bli ett volatilt börsår igen, men fundamenta ser bra ut för 2026, säger han till EFN.

Han utvecklar också vad han menar ligger bakom tron på bättre konjunktur.

– Tron på bättre konjunktur grundar sig i en mix av en stark investeringstrend inom främst AI, elektrifiering, infrastruktur och försvar, tillsammans med fortsatta avregleringar, lägre styrräntor och en mycket stimulativ finanspolitik i både Sverige, Europa och USA.

Framtidsspaningar

Karl Hedberg, aktiechef på DNB Carnegie, kopplar 2025 till hur marknaden kan se på 2026, rapporterar EFN.

– Scenariot för 2025 var väldigt likt scenariot för 2026, bara att allt blivit framskjutet efter bland annat Trumps tullar, säger han till tidningen.

Hedberg säger att riskerna framåt handlar om konjunktur och efterfrågan.

– Ett helt år är långt att förutspå men åtminstone första halvåret bör ha fortsatt tydligt stöd av den här positiva trenden.

Han pekar också ut möjliga vinnare om utvecklingen vänder.

– Under 2025 har bolag med kopplingar till råvaror och AI gått starkt och nästa år tror jag att verkstadsbolagen som fått stå tillbaka i år kan bli nya vinnare. Även små och medelstora bolag kan gynnas av en tydligare vinsttillväxt 2026.

Guri tar också upp valuta och krona som en risk för svenska bolag.

– Konsensus är att kronan kommer fortsätta stärkas omkring 50 öre, 5 procent, från de här nivåerna, vilket kommer slå ännu mer mot vinsterna hos verkstadsbolagen och index än det gjort i år, säger han.

Analytiker pekar också ut scenarier som de beskriver som svansrisker.

Ellinor Beckett, börschef på EFN lyfter att en konflikt kopplad till råvaror kan slå mot marknaden.

– Någon form av totalhaveri mellan USA och Kina i frågan sällsynta jordartsmetaller skulle vara läskigt, säger hon.

Martin Blomgren, analytiker, pekar på kreditmarknaden och dolda exponeringar som den stora risken.

– Att någon eller något på kreditmarknaden exploderar, via dolda exponeringar inom private credit exempelvis. Sådant som kan se självklart ut i efterhand, men som få förstår på förhand, säger han till tidningen.

Peter Hedlund, analytiker, tar upp en möjlig förtroendekris kopplad till USA:s centralbank.

– Förtroendekris för en politiserad Fed när Jerome Powell lämnar för Donald Trumps nya val av Fedchef som driver på för räntesänkningar.