Sveriges ledande cementtillverkare Cementa har dömts till böter på 150 000 kronor för upprepade utsläpp av cementstoft över tillåtna värden vid sin fabrik i Slite. Detta var nyhetstjänsten Siren först med att rapportera förra veckan. Utsläppen inträffade vid 245 tillfällen mellan januari 2018 och augusti 2020. Om problemet inte åtgärdas till augusti 2022 hotar länsstyrelsen med ett vite på fem miljoner kronor.

– Vi ser mycket allvarligt på det som hänt och har arbetat hårt för att komma till rätta med problemet, säger fabrikens platschef Fred Grönwall.

Cementstoft är det vita damm som ofta kan synas runt cementfabriker. Partiklarna tillhör inte de allra minsta och skadligaste, men kopplas ändå till hälsoproblem som andningsbesvär, hjärt- och lungsjukdomar. Därför har gränsvärdena för utsläpp successivt sänkts över åren. 2017 implementerades de senaste EU-reglerna, vilka dessutom innebar att man mäter dygnsmedelvärden istället för månadsmedelvärden. En dramatisk skillnad, säger Fred Grönwall.

– Hade det varit för fem år sedan hade vi inte haft några problem.

Med dygnsmedelvärden kan små driftstörningar ge stora effekter. Detta har framför allt blivit tydligt i fabrikens ugn, säger Fred Grönwall. Där bränner man numera biobränsle som inte har samma stabila prestanda som kol. 

– Det räcker att det kommer in lite för mycket vatten i bränslet i två sekunder, sedan behöver vi tid för att parera. Och med de nya tuffare gränsvärdena ökar behovet av att snabbt komma in på banan igen.

Ambitiösa klimatmål beror på konsumenter

Övergången till biobränsle har förstås att göra med cementindustrins allt ambitiösare klimatmål. Industrin tillhör en av världens största utsläppare av koldioxid, med åtta till nio procent av den globala totalen. Enbart Slitefabriken står för ungefär två procent av Sveriges koldioxidutsläpp. 

Samhället behöver en delvis ny syn på hur utsläppen kan prissättas. Vi behöver fler företag nära slutkonsumenterna som sätter upp tuffa klimatmål.

Cementas mål är att kunna leverera klimatneutral cement år 2030. Tekniken finns, den stora utmaningen är kostnaden. Filip Johnson, professor i energiteknik på Chalmers universitet, säger att den klimatneutrala cementen kan bli dubbelt så dyr. Men om företag längs hela värdekedjan delar på utgiften märks det desto mindre.

– Samhället behöver en delvis ny syn på hur utsläppen kan prissättas. Vi behöver fler företag nära slutkonsumenterna som sätter upp tuffa klimatmål. Faktum är att merkostnaden på till exempel en byggnad med betongstomme skulle bli runt en halv procent om koldioxidfri cement används i betongen.

De största kostnaderna kommer i koppling till den viktigaste lösningen, CCS – att samla in den koldioxid som släpps ut och sedan lagra den djupt under havsbotten i Nordsjön. Skiftet till biobränsle är endast ett litet steg på vägen, men också ett viktigt sådant. Cementa började fasa in biobränsle på riktigt i mitten på nittiotalet och har de senaste tio åren dubblat sin andel biobränsle till totalt en fjärdedel av energimixen. 

Biobränslet utgör en utmaning

HC Miljö, som också ligger under Cementas huvudägare HeidelbergCement, levererar biobränsle till fabriken i Slite. De jobbar för att göra om hushållsavfall, kasserade fordonsdäck och förbrukade lösningsmedel till ett bränsle som passar i cementugnar.

– Utmaningen är att bränslet måste brinna snabbt och hetsigt och vara så homogent som möjligt, säger Anders Jansson, operativt ansvarig på HC Miljö.

Trots framsteg varierar biobränslet bland annat i fukthalt, vilket kan ställa till det i cementugnen.

– Vi är övertygade om att biobränslen är rätt väg att gå, men de kräver att vi anpassar tillverkningen, säger Fred Grönwall på Cementa.

– Vår bedömning var att vårt filter var bra nog för att klara gränsvärdena för stoftutsläpp. Men med facit i hand så hade vi behövt större marginaler.

De senaste par åren har företaget investerat tio miljoner kronor i sin filtrering. Bland annat har de bytt ut hela dess innandöme, byggt ett värmeskydd samt introducerat flygmekanik för att få gasen att fördela sig jämnt inom filtret.

– Jag känner mig stolt och glad över att de åtgärder vi vidtagit nu ger resultat. Hittills i år har vi inte överskridit gränsvärdet en enda gång.

Skilda meningar om mätningarna

Där råder det däremot skilda meningar. Länsstyrelsen i Gotland anser att halterna vid varje utsläppspunkt ska räknas, medan Cementa vill ha ett medelvärde. Frågan ska nu avgöras i Mark- och miljödomstolen. Under tiden kräver länsstyrelsen redovisning varje månad, med hot om vite på 50 000 kronor, utöver de fem miljoner som utfaller nästa år. Åke Mauritzson är miljöskyddshandläggare på myndigheten. 

– Det här rör sig om komplicerade industriprocesser som inte kan förändras från en dag till annan. Men då det gått så lång tid utan tillfredsställande lösning ville vi sätta summan så högt att de inte skulle välja att betala viten istället.

Fred Grönwall anser att kontakten med myndigheten har varit tät och god.

– Tuffa krav ligger i tiden, och det är klart att vi ska och vill lyfta oss.

TEXT: Per Liljas