Skillnaden i brottslighet mellan personer med utrikes respektive inrikes bakgrund är ett forskningsfält som hos Brå har legat i träda i många år. Den senaste undersökningen från Brå gällde brottsmisstänkta under perioden 1997-2001, vilken publicerades 2005. Sedan dess har befolkningssammansättningen genomgått stora förändringar, inte minst mot bakgrund av den historiskt höga immigrationen under åren runt 2015.

2019 tog Brå initiativet till en ny studie på området, vilken publicerades på onsdagen – vilken avser brottsutvecklingen mellan 2007 och 2018. Där har de undersökt andelen brottsmisstänkta i fyra kategorier: Inrikesfödda med två inrikesfödda föräldrar, inrikesfödda med en inrikes- och en utrikesfödd förälder, inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar, samt utrikesfödda.

”Överrisk för misstanke”

Rapporten benämner de olika gruppernas representation inom brottsmisstankar som en ”överrisk för misstanke”. Enhetschefen David Shannon säger till Bulletin att även om överrisken för inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar är högre än för andra grupper så rör det sig om en liten del av befolkningen.

Han menar vidare att studiens syfte inte huvudsakligen varit att förklara skillnaderna mellan de olika grupperna, men att överriskerna tycks hänga ihop med i första hand kön, ålder, inkomst och utbildning.

– Vi ser stora variationer i andelen brottsmisstänkta beroende på vilka delar av världen man kommer från, men dessa skillnader minskar när man tar hänsyn faktorer som kön, ålder, inkomst och utbildning, säger David Shannon till Bulletin.

Rapporten mäter registrerade misstankar om brott och inte dömda personer. Shannon menar att det främst handlar om metodologi.

– Registrerade misstankar ligger närmare själva brottet och påverkas inte lika mycket av faktorer som att vittnen eller målsäganden inte medverkar i domstolsförhandlingar. Sedan ser vi att liknande studier av lagföringsdata går i linje med våra studier, säger David Shannon.

Barn till invandrare toppar misstankeligan

Den grupp som har störst andel brottsmisstänkta (allt från trafikförseelser till grova våldsbrott och mord) är inrikesfödda personer med två utrikesfödda föräldrar – alltså det som brukar nämnas ”andra generationens invandrare”.

10,2 procent i denna grupp har under perioden misstänkts för brott. Uppdelat på kön är det 15,3 procent av männen och 4,8 procent av kvinnorna. Detta att jämföra med inrikesfödda med två inrikesfödda föräldrar där 3,2 procent misstänktes för brott (4,8 procent av männen och 1,5 procent av kvinnorna).

Det är således mer än tre gånger så vanligt bland personer med utrikesfödda föräldrar att misstänkas för brott, jämfört med personer vars båda föräldrar är inrikesfödda.

Var tredje man

Men delar man upp statistiken i olika ursprungsländer kan man observera stora variationer. Till exempel visar undersökningen att nästan var femte person (18,7 procent) född i Central-, Väst-, eller Sydafrika var misstänkt för brott under perioden 2015-2018. För andra generationens invandrare från samma ursprung är fler än var femte (20,6 procent) misstänkt under perioden.

Det innebär att närmare var tredje man (30,6 procent) med föräldrar som är födda i Central-, Väst- eller Sydafrika var misstänkt för brott under perioden 2015-2018.

Studien pekar också på variationer avseende vilken typ av brott det gäller. 58 procent av brottsmisstankarna för grov kvinnofridskränkning, två tredjedelar av allt dödligt våld och en majoritet av alla våldtäkter rör misstänkta med utländsk bakgrund.

Hur har då utvecklingen sett ut under perioden mellan 2007 och 2018? Den ser positiv ut bland inrikesfödda svenskar med inrikesfödda föräldrar. Här har andelen brottsmisstänkta minskat påtagligt – från 54,1 procent till 43,2 procent. För de övriga grupperna ser utvecklingen dyster ut.

Brottsmisstankar mot inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar ökade från 6,8 till 9,4 procent. Brottsmisstankar mot utrikesfödda ökade från 23,6 procent till 29,8 procent.

”Icke folkbokförda” en ökande grupp

Dessutom har brottsmisstankarna ökat markant i ytterligare en kategori – icke folkbokförda. Andelen brottsmisstankar hos den starkt växande gruppen ”icke folkbokförda” har under perioden ökat från 6,3 procent till 9,0 procent.

Denna grupps andel av samtliga registrerade brottsmisstankar var allra högst år 2016 10,3 procent. Rapportförfattaren skriver att denna topp sannolikt speglar den stora tillströmningen av asylsökande som anlände till Sverige 2015.

Detta är den andra studien från Brå på området och tillkommer efter ett mycket långt uppehåll – den senaste gjordes 2005. Vi ställde frågan till rapportförfattaren.

Varför har Brå inte gjort fler undersökningar på detta område under denna långa tidsperiod?

– Vi har gjort bedömningen att de övriga studier som har gjorts av andra har varit tillräckliga, säger David Shannon.

Läs även: Löfvens migrationsfacit: 800 000 uppehållstillstånd