Brottsförebyggande rådet (Brå) har kartlagt omkring 550 slumpmässigt utvalda förundersökningar om ungdomsrån från åren 2015 och 2019 där pojkar misstänks.

Över hälften av rånen har skett utomhus, oftast mellan klockan 15 och 22, exempelvis i en park, på en gångväg, utanför ett köpcentrum eller vid knutpunkter för kollektivtrafiken. Det är mindre vanligt att rånen sker inomhus, men om det sker så kan det exempelvis vara i en galleria eller ett garage.

Rånen sker alltså ofta på platser där många andra rör sig.

– Men det är inte säkert att folk som går förbi förstår vad som händer. Det kan vara ett helt gäng som omringar en person, så man inte har någon förståelse för vad som händer inne i cirkeln, säger Anna Öström, projektledare för rapporten och utredare på Brå.

Mobiltelefoner, kläder och hörlurar är de vanligaste rånbytena.

Flera mot en

När det är pojkar som rånar (vilket det är i över nio av tio fall) är det nästan uteslutande pojkar som är offer.

I över hälften av fallen är det två eller tre pojkar som utför rånen tillsammans, och i tre av fyra fall rör det sig om ett ensamt rånoffer. I över två tredjedelar av fallen är offret okänt för rånarna.

Tre olika tillvägagångssätt vid rånen listas i rapporten: blixtattack, direkt konfrontation och förledande strategier.

– Blixtattack är ovanligast. Det är när rånet sker som ett överraskningsmoment med våldsinslag. Då sker det väldigt snabbt, säger Anna Öström.

Direkt konfrontation som är den vanligaste metoden identifierades i drygt hälften av fallen.

– Då konfronteras den som ska rånas relativt omgående och personen uppmanas att lämna ifrån sig sina tillhörigheter.

Förledande strategier identifierades i två av fem fall där pojkar var gärningsmän.

– Med en förledande strategi tar man kontakt och kan vara trevlig initialt, och kanske lurar i väg personen till en plats där rånet sker. Det kan även vara så att man har stämt träff med personen som lurats till platsen.

Hot och våld

I två av tre fall hotades offren i samband med rånen. Det rör sig framför allt om vålds- och dödshot som riktas dels mot de brottsutsatta, dels mot familj och vänner. Exempel i rapporten är att man ska ”bli fimpad i ansiktet”, att de misstänkta ska ”kissa i deras munnar” att deras vänner ska ”plockas” eller att deras ”mammor ska våldtas”.

När det är pojkar som rånar utsätts även omkring tre av fem för våld.

– Vi har delat in det i knuffar och milt våld, slag och sparkar, samt grov misshandel. Det allra vanligaste bland pojkar är slag och sparkar, säger Öström.

De flesta rån sker utan vapen. Endast vid knappt en tredjedel av de undersökta rånen 2019 var rånaren beväpnad. När vapen väl används är kniv i särklass vanligast.

Förnedring

I rapporten har man även tittat särskilt på de så kallade förnedringsrånen, alltså rån som karaktäriseras av en vilja att ytterligare skada, skrämma eller kränka brottsoffret. Detta förekommer i drygt en tredjedel av fallen där pojkar är gärningsmän.

Det kan handla om övergrepp i rättssak genom att hota någon till tystnad, att kontrollera offret genom att exempelvis tvinga personen att ligga ner, att spotta på personen och tvinga den att klä av sig, eller att använda överdrivet våld, det vill säga mer våld än vad som krävs för att komma över rånbytet.

Då pojkar misstänks var sådana inslag något mer vanligt under 2015 än 2019.

– Däremot har förmodligen antalet rån med sådana inslag ökat eftersom det är fler ungdomsrån 2019 jämfört med 2015, säger Anna Öström.

Läs även: Brå: Andra generationens invandrare toppar i andel brottsmisstänkta