Utrikesfödda och deras barn har 2,5–3 gånger oftare varit brottsmisstänkta än svenskfödda med svenskfödda föräldrar. Det visar en ny studie från Brottsförebyggande rådet (Brå). Svenskar med föräldrar från Afrika sticker ut.
Senast Brå gjorde en jämförelse mellan brottslighet hos utrikesfödda respektive personer födda i Sverige var 2005. Sedan dess har mycket hänt och röster har höjts för en ny undersökning.
Den nya Brå-rapporten bygger på statistik över personer som varit misstänkta för brott 2015–2018.
Resultatet visar att av svenskfödda med svenskfödda föräldrar har tre procent misstänkts för brott under de fyra åren.
Av svenskfödda med båda föräldrarna utrikesfödda har tio procent misstänkts för brott.
Bland utrikesfödda var andelen åtta procent.
Ålder spelar in
Det innebär att utrikesfödda varit 2,5 gånger oftare misstänkta för brott än inrikesfödda med båda föräldrarna födda i Sverige.
Personer födda i Sverige med två utrikesfödda föräldrar har tre gånger oftare varit misstänkta för brott än inrikesfödda med båda föräldrarna födda här.
Antalet minskar
Andelen brottsmisstänkta i befolkningen har totalt minskat under åren 2007–2018, såväl bland personer med inrikes som med utrikes bakgrund.
Störst andel brottsmisstänkta finns bland inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar, följt av gruppen utrikesfödda.
En faktor som spelar in är enligt Brå åldersfördelningen i grupperna. Det finns betydligt fler unga personer i gruppen inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar, jämfört med inrikesfödda med två inrikesfödda föräldrar, och andelen misstänkta för brott är generellt sett större bland unga än bland äldre.
Analyserna visar också att den ökade risken att registreras som brottsmisstänkt till viss del hänger ihop med skillnader i inkomst och utbildning.
Brå drar inga säkra slutsatser om vad som orsakar att personer med utländsk bakgrund är överrepresenterade i brottsstatistiken men nämner ”kulturella skillnader” som en möjlig förklaring.
”För utrikesfödda handlar det dels om att vissa beteenden kan vara tillåtna i ursprungslandet men kriminaliserade i det nya hemlandet, dels att normkonflikter kan leda till en ökad stress hos individen som, i kombination med andra faktorer, leder till en ökad risk för brott”, skriver Brå.
Läs även: Löfven skulle ”knäcka gängen” – dödsskjutningarna ökade mest i Europa
