”Vi ska knäcka gängen”. Så löd rubriken i Sveriges Radios Ekot den 16 mars 2017. Citatet tillskrivs Stefan Löfven i rubriken, men i artikeln säger han ordagrant: ”Regeringen är fast besluten att se till att vårt öppna och fria samhälle försvaras och därför ska vi också tillsammans se till att knäcka den organiserade brottsligheten. Det finns inget annat som duger. Det är de kriminella som ska vara oroliga och sova dåligt på natten, inte deras offer.”

Uttalandet kommer efter en period av ökad gängkriminalitet, sprängningar och skjutvapenvåld. Polisen började föra statistik över sprängningar och skjutningar bara ett halvår tidigare. Och samma år som Löfven lovade att knäcka gängen (2017) var antalet bekräftade skjutningar 324 stycken, och antalet skadade människor i skjutningar 139 personer. Antalet dödade människor i skjutningar var 43 personer.

Dödsskjutningarna ökade redan följande år

Hur har utvecklingen inom den organiserade brottsligheten varit sedan dess? Har den organiserade brottsligheten knäckts? Av siffrorna att döma har åtminstone inte de brottsbekämpande insatserna lyckats motverka antalet skjutningar, än mindre antalet dödade eller skadade i skjutningar.

Bara året efter att statsministern lovade att knäcka gängen (2018) ökade antalet döda i skjutningar till 45 personer. Ytterligare ett år senare, 2019, hade antalet döda i skjutningar sjunkit, men endast med två fall. Nu låg antalet döda i skjutningar på 42 personer. Det totala antalet skjutningar hade dock ökat med tio fall till 334 jämfört med 2017.

Förra året, 2020, ökade emellertid dödsskjutningarna återigen och nya dystra rekord slogs. Totala antalet skjutningar blev 366 personer. Antalet döda i skjutningar blev 47 personer – fyra fler än då Stefan Löfven år 2017 lovade att knäcka gängen.

Hög svansföring trots dystra siffror

Trots att kurvan har varit uppåtgående och under något år relativt stillastående har det inte hindrat regeringsföreträdare att gång på gång gå ut i media och påpeka när skjutningarna ser ut att minska.

I Sveriges Television lyfte inrikesminister Mikael Damberg (S) i mars 2021 fram att Sverige hade färre skjutningar än tidigare och att detta var ”Ett kvitto på polisens offensiva arbete”.

Då jämförde han endast med de två första månaderna med samma månader året innan. Siffrorna har därefter gått i betydligt mer bekymmersam riktning. Fram till den 15 augusti i år har 26 personer dött i skjutningar.

I en intervju i SVT:s Agenda i november 2019 blev Stefan Löfven utfrågad om det upptrappade dödliga våldet och kommenterade utvecklingen med den numera berömda formuleringen: ”Vi såg det inte komma”. Där lyfter han bland annat fram den ökade segregationen som en förklaring. Men hur ser det ut i övriga Europa under samma tid, som har genomlevt samma period av migrationsströmmar och internationella kriser?

Sverige leder ökning av dödsskjutningar

I maj i år presenterade Brottsförebyggande rådet (Brå) en rapport som jämför utvecklingen av dödligt skjutvapenvåld i Sverige med övriga Europa.

Sverige ligger enligt rapporten i topp i hela Europa när det gäller dödsskjutningar – och ökningstakten har varit den allra högsta. Siffrorna är närmast övertydliga. På 20 år har antalet dödsskjutningar halverats i Europa. Men i Sverige har de fördubblats. Rapporten konstaterar också att fyra av fem av dödsskjutningarna sker i kriminella miljöer.

– Man ser ganska tydligt att den ökning som Sverige uppvisar inte går att observera någon annanstans i Europa, sade Brås utredare Klara Hradilova Selin på en presskonferens.

Den tydligaste ökningen började från 2013 och framåt. ”Från och med 2013 tilltog ökningen (av dödligt skjutvapenvåld) och återspeglas då även i det dödliga våldet generellt. I många andra länder i Europa har det dödliga våldet, både generellt och med skjutvapen, fortsatt att minska”, stod det i pressmeddelandet.

Så hur gick det med Stefan Löfvens föresats att knäcka gängen? Brå-forskaren berättade om kopplingen mellan det dödliga skjutvapenvåldet och gängkriminaliteten i en SR-intervju den 26 maj.

– Det är unga killar i utsatta områden i kriminella miljöer med koppling till illegala drogmarknader. Gängen köper och säljer droger och bråkar med varandra om drogaffärer. Det verkar som att skjutningarna ökar som en smitta. Om en skjuter så skjuter fler varandra i gängen, sade Klara Hradilova-Selin till Sveriges Radio.

Läs även: Dahlman: Mest snickesnack från regeringen om att knäcka gängen