Allt fler bostadsrättsföreningar sätter in laddstolpar i sina garage, ofta underjordiska garage i själva fastigheten med boende ovanför. Men vad händer om elbilen skulle börja brinna mitt i natten under pågående laddning? Är det risk för explosioner och kommer farliga gaser att sprida sig i fastigheten? 

– Ur mitt perspektiv blir jag lättad om det inte är elbilar i ett garage, säger Björn Gerlach, yttre befäl på Räddningstjänst Syd, som för stunden befinner sig på Hyllies brandstation, en av Malmös tre brandstationer. 

Björn Gerlach berättar att han bara varit med om mindre batteribränder: en elsparkcykel och en hoverboard (ett litet elfordon). Men han läser kollegornas rapporter som deltagit vid större batteribränder, till exempel vid en verkstad för Tesla-bilar i Malmö. 

Björn Gerlach har fått en utbildning om batteribränder hos Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB). Han ser två onda ting med batteribränder. Röken är giftigare än rök från en vanlig bilbrand eftersom den innehåller farligare gaser. Och det behövs mer vatten för att tvätta ner röken från en batteribrand, och frågan är var släckvattnet tar vägen och hur det påverkar mark och reningsverk. Givetvis försöker brandmännen alltid ta hand om släckvattnet. 

Säkerställa att trapphusen är fria från rök

De båda brandingenjörerna Albin Henning och Martin Scott skrev sitt examensarbete om Termisk rusning i litiumjonbatterier förra året vid Luleås tekniska universitet. 

– Efter min uppsats har jag fått respekt för hur mycket energi som finns i ett litet batteri. Jag tycker det är småläskigt, säger Albin Henning.

I uppsatsen beskriver Henning och Scott olika skäl till bränder i litiumjonbatterier, sådana som finns i elbilar, elsparkcyklar, elmopeder och mobiltelefoner. 2018–2019 kom det 14 larm om bränder i elpersonbilar. Totalt har 95 bränder eller tillbud med eltransportmedel och laddningsanläggningar identifierats under samma period, enligt MSB. Med eltransporter menas allt från personbil till cykel och hoverboard. 

– Vid en elbilbrand i en fastighet kommer vi inte att utrymma hela fastigheten. Däremot säkerställer vi att trapphus och utrymningsvägar är rökfria om vi skulle behöva utrymma i ett senare skede. Detta gäller även om det inte är elbilar som brinner, säger Björn Gerlach. 

Väteklorid (HCI), vätecyanid (HCN) och vätefluorid (HF) är tre obehagliga gaser att hantera – samtliga bildas vid brand i litiumjonbatteri. Gaserna som frigörs vid en brand i ett litiumjonbatteri innehåller bland annat vätefluorid. Denna gas är oerhört giftig och starkt frätande. Den är dödlig vid hudkontakt. Den är dödlig vid inandning. Den är dödlig vid förtäring. Den är inte tillåten vid flygtransport. Den klassas som farligt gods. Den reagerar med vissa metaller och vatten och bildar fluorvätesyra som också den är frätande. Den orsaker allvarliga frätskador på ögon och på hud. Och symtomen kan vara fördröjda. Givetvis beror skadorna på vilka mängder av gasen som bildas.

– Det är värre att andas in gasen som bildas vid en batteribrand än att få den på huden, säger Albin Henning.

Läs även: Över 20 kronor per mil - Volvo dyraste elbilen i vintertest.

Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap skriver följande på sin hemsida för brandmän under insats i ett lager med litiumjonbatterier: ”Undvik att vistas i rum där litiumjonbatterierna finns, om det inte är för en livräddande insats. Det finns risk att utsättas för kraftig brand samt strömgenomgång i och med att anläggningen kan vara strömförande.” 

I Danmark finns en annan lösning för att slippa gaserna från litiumjonbatteriet. Den brinnande elbilen fraktas till en container där batteriet kyls och branden släcks. 

– Jag skulle inte vara rädd för att det finns laddstationer i en fastighet men en elbilsbrand i ett garage är inte trevlig för brandmännen att hantera, säger Albin Henning. Det är den frätande gasen som är den stora skillnaden mot brand i vanliga bilar.

Brandmännen som ska hantera till exempel en Tesla som krockat har ofta som säkerhetsåtgärd att klippa sönder sladdarna mellan polerna för att göra batteriet strömlöst. Det finns jordade hydrauliska saxar för detta, enligt Albin Henning. 

Myt att bränder i elbilar inte går att släcka

MSB skriver att det förekommer uppfattningar om att bränder i litiumjonbatterier inte går att släcka. Men batteribränderna släcks med vatten och batterierna kyls med vatten. Det behövs vatten för att kyla och förhindra ett våldsamt förlopp, den så kallade termiska rusningen. Även tillsatsmedel kan behövas. Det kan ta två–tre timmar att kyla ner ett batteri eller att låta det brinna ut. Det är beroende på batteriets laddning vid tillfället.

– Om en brand uppstår i ett underjordiskt garage med flera elbilar eller hybridbilar parkerade så är det risk för att enorma inneboende krafter frigörs, säger Albin Henning. Även vid en liten krock i en elbil ska extra försiktighetsåtgärder vidtas om bottenplattan med batterierna som sitter där bli skadat.

En termisk rusning i ett litiumjonbatteri är en temperaturhöjning som blir så stor – den startar vid 150–250 grader och kan gå upp till 900 grader inne i batteriet – att den leder till en brand i själva batteriet. Förloppet kan bromsas genom kylning men inte stoppas förrän all energi är förbrukad. Därför ska aldrig en elbil som brunnit tas in i en verkstad, enligt Albin Henning. Brandmännen använder värmekameror för att se om det finns någon risk för termisk rusning i ett släckt litiumjonbatteri. 

– Återantändningen är det mest luriga efter en krock eller en brand i en elbil. En elbil som krockat har batterier som kan börja brinna upp till två veckor senare när den står i verkstaden, säger Albin Henning. 

Den termiska rusningen kan uppstå på grund yttre påverkan, bilen blir påkörd. Den kan uppstå på grund elektrisk påverkan, till exempel en återkommande djupurladdning eller överladdning, men mot just detta finns det säkerhetsmekanismer i batterierna. Den termiska rusningen kan också uppstå på grund av kortslutning i battericellen, till exempel misstag i tillverkningsprocessen, eller på grund av yttre värmeexponering som brand i eller runt batteriet. 

Brandmännen väntar på nya riktlinjer

Hur hanterar brandmännen brand i ett litiumjonbatteri?

– Vi släcker elbilar med samma skyddsavstånd och skyddsutrustning som vid vanliga bilar. Dock försöker vi undvika att exponeras för röken genom att ha fläktar eller att ha vind i ryggen, säger Björn Gerlach. Brandmännen har förstås på sig rökdykarutrustning.

– Vi släcker elbilarna med vatten och går intill bilen med vatten, vi kan inte hålla oss 100–300 meter ifrån.  Om vi tvättar ner röken på marken bildas det fluorvätesyra i vattnet som hamnar på marken. Det bör tas hand om. 

– Brandröken kommer att vara tjock och mörk och kommer sprida sig och därför spärras området av, men den frätande komponenten i elbilsbranden är extra farlig, du vill inte andas in den. 

Men olika brandstationer har olika regler. Rimligtvis ska inte brandmän utsättas för länge för gaserna men bland andra FOI (på uppdrag av MSB) har forskat på brandmännens brandställ som visat sig vara tåliga mot gaserna. 

– Vi vet att vår normala utrusning för rökdykning ger ett gott skydd även om röken innehåller vätefluorid. En minimal exponering av personalen ger ett ytterligare skydd, säger Björn Gerlach som ändå framhåller en önskan:  

– Det är ett bekymmer för oss med batterier, det är bättre om bilar och laddstolpar står i ett ventilerat utrymme, man bör lagstifta om detta, vi väntar på att det kommer riktlinjer. 

Elsäkerhetsverket, den myndighet som har tillsynen över elanläggningarna i Sverige, håller på att ta fram en informationssida om laddningsbara bilar. Där tas även riskaspekter upp. 

– Har man behov av att ladda hemma regelbundet så bör man låta en elektriker installera en laddbox, en fast installerad laddpunkt. Laddar man regelbundet hemma i vanliga eluttaget kan det finnas risker för brand. Vid hög effekt, allt ovan tio ampere är högt, ökar risken. Uttagen är gjorda för vanliga hushållsmaskiner, säger Mikael Carlson, teknisk expert vid Elsäkerhetsverket. 

– Det är ingen större risk för elanläggningen om den är utförd för sitt ändamål, till exempel laddning av elbilar i ett garage, säger Mikael Carlson.

Han känner bara till ett fall då en laddbox orsakat brand. Men om hushållen i allt högre utsträckning laddar sina elbilar i vanliga vägguttag finns det risk för att mängden bostadsbränder kommer att öka. Eluttag är en vanlig orsak till att en brand startar.

Det fanns 215 000 laddbara personbilar i april 2021 men om tio år beräknas det finnas minst tio gånger fler. 

TEXT: Margaret von Platen