I höstas samlades två kriminella gäng för förhandlingar på Posthotellet i Göteborg. När de lämnade hotellet var deras konflikt löst, och våldsspiralen hejdad. Klanjustis är ofta både snabbare och effektivare än svenskt rättsväsende. Att sådan konfliktlösning har blivit en konkurrent till rättsstaten är inget att förvånas över, skriver författaren Per Brinkemo.
KRÖNIKA. Svensk juridik är inte universell. Människor löser konflikter på olika sätt världen över.
Dessutom har flera länder multipla rättssystem. Ta länder som Palestina, Irak och Jordanien. Där samspelar statliga lagar med sharia, och inte minst med klanjustis.
I en undersökning gjord av Governance and Local Development (GLD) i Jordanien 2014 uppgav 29 procent av deltagarna att de föredrar klanjustis, också när det handlar om mord. 59 procent föredrog en mix av statliga domstolar och klanförhandlingar. Endast 12 procent ville att rättvisan enbart skulle skötas av rättsstaten genom de statliga domstolarna.
Det är med denna erfarenhet av multipla och parallella juridiska system som många asylsökande kommer till Sverige.
"Klanjustis handlar om att familjerepresentanter förhandlar om kompensation för en begången överträdelse. Det är av vikt att någon tar på sig skulden."
Därför bör man inte förvånas när vi allt oftare läser om att åklagare varnar för att parallella rättsystem har blivit en konkurrent till rättsstaten.
När Ali Khan-klanen i nordöstra Göteborg (skildrad i Johanna Bäckström Lernebys bok Familjen) i höstas hade en konflikt med en annan gruppering, det primärt kurdbaserade ”Backagänget”, samlades representanter för de båda grupperingarna på Posthotellet i Göteborg för ”domstols”-förhandlingar. När de lämnade hotellet var konflikten löst och våldsspiralen hejdad.
Det är precis så det går till i de ovan nämnda länderna. Klanjustis handlar om att familjerepresentanter förhandlar om kompensation för en begången överträdelse. Det är av vikt att någon tar på sig skulden för missgärningen eftersom gamla traditioner av blodshämnd lever kvar i stora delar av Mellanöstern. En våldsspiral av vedergällningar riskerar i värsta fall att få samhällsordningen på fall. Det är därför det finns system, bortanför staten, för att undvika eskalerande våld.
“Inom denna form av rätt är ingen enskild individ ensamt juridiskt ansvarig, utan brottslingens hela kollektiv.”
Klanjuridiken är inte som svensk straffrätt, där det måste vara ställt bortom rimligt tvivel att just exakt den person som utpekas har begått brottet, vilket kräver omfattande och tidskrävande förundersökningar. Den är mer att likna vid en försoningsteknik (på arabiska sulhla). Inom denna form av rätt är ingen enskild individ ensamt juridiskt ansvarig, utan brottslingens hela kollektiv.
Fördelen med systemet är att det är både snabbt och effektivt, till skillnad från det trögrörliga svenska. I dag tar de polisärenden som är enklast att utreda drygt 20 veckor från polisingripande till lagföring. Regeringen har därför låtit utreda ett eventuellt införande av jourdomstolar, en idé som utredaren dock förkastade. Dygnet runt-öppna jourdomstolar skulle visserligen skapa praktiska förutsättningar för en omedelbar lagföring, men antalet mål som skulle kunna avgöras omedelbart är begränsat, hävdade utredaren. På regeringens uppdrag pågår i stället nu i delar av landet en försöksverksamhet om snabbförfarande i brottmål.
Men lika snabb som klanjustisen kommer ett sådant snabbförfarande aldrig att kunna bli. Så här sa Ali Kahn-klanens familjeöverhuvud som agerar medlare i konflikter i både Göteborg och andra städer: ”De [polisen] vill inte ge samma typ av hjälp utan de vill gå vidare med det och det ska bli rättegång och folk ska träffas flera gånger och det löser inget utan blir bara värre. Folk i sådana situationer blir bara obekväma av att sitta på rättegångar och anklaga varandra. Jag kommer i stället med lösning direkt, så att problemet är löst och sen går jag hem.”
Så ser konkurrensen från klanens jourdomstolar ut.
TEXT: PER BRINKEMO
Journalist, författare och krönikör på Bulletin.
