– Det finns ingen anledning att överstimulera ekonomin bara för att vi går in i ett valår, säger Fredrik NG Andersson, docent vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet i en kommentar till den nyligen framlagda budgeten för 2022. Han anser att regeringen fortsätter att stimulera ekonomin av helt fel skäl.
Fredrik NG Andersson påminner om att Sverige har ett finanspolitiskt ramverk som politiker har kommit överens om över partigränserna.
– Ramverket tillåter att ekonomin stimuleras i dåliga tider men sätter gränser för hur mycket. Det är för att den långsiktiga stabiliteten inte ska hotas.
– Stimulanserna som finansministern föreslår ligger på långt över vad ramverket tillåter.
Ramverket betyder att budgetsaldot över en konjunkturcykel ska visa ett överskott vilket i sin tur begränsar hur mycket staten kan öka utgifterna varje år. Konjunkturinstitutet bedömer att regeringen kan öka utgifterna med 40 miljarder kronor nästa år och ändå hålla sig inom ramverket – 34 miljarder lägre än vad regeringen föreslår.
LO-ekonomen Torbjörn Hållö har jämfört pandemin med finanskrisen. Han anser att det är positivt att regeringen behåller satsningarna och förlänger stöden och att inte centralbankerna höjer räntorna för snabbt. Under finanskrisen, för tio år sedan, drogs finans-och penningpolitiken tillbaka för snabbt, anser Hållö.
– De som jämför pandemin med finanskrisen 2011–2013 missar två viktiga aspekter, säger Fredrik NG Andersson.
1) För det första är den penningpolitik som riksbanken bedriver betydligt mer expansiv än under finanskrisen. Vi har också ett välfungerande finansiellt system vilket vi inte hade för tio år sedan.
2 ) För det andra bromsade svensk ekonomi in i början av 2010-talet, inte därför att stöden drogs tillbaka för tidigt efter finanskrisen utan därför att Europa gick in i en skuldkris. Problemen vi hade på den tiden har ingenting att göra med att stöden drogs tillbaka för snabbt.
På vilket sätt är riksbankens politik långt mer expansiv än tidigare?
– Penningmängden har ökat med 17,3 procent sedan mars 2020. Mellan mars 2020 och december 2021 har riksbanken köpt obligationer för 700 miljarder kronor.
– Finanskrisen började i september 2008. Mellan september 2008 och december 2010, som är en längre tidsperiod än pandemin, ökade penningmängden med bara sex procent. Så det saknas inte pengar i omlopp. Så fort företag och hushåll är villiga att konsumera kan de göra det utan ytterligare stimulanser från regeringen.
Vad gör regeringen för fel?
– Den gör ett par fel. För det första, den är bakåtblickande, den använder finanskrisens lärdomar på en helt ny situation som inte har någonting att göra med finanskrisen. Regeringen styr med backspegeln som kompass.
– För det andra, den gemensamma nämnaren för budgeten verkar vara att alla ska få något vilket är en typisk valfläskbudget. Regeringen överstimulerar ekonomin.
– Regeringen ökar utgifterna med 34 miljarder utöver vad Konjunkturinstitutet anser är i linje med det finanspolitiska ramverket.
Görs det inte flera viktiga investeringar i budgeten?
– Man kan alltid peka på viktiga investeringar i budgeten men om de är viktiga är de också värda att finansiera. Regeringen ska inte skicka notan till kommande generationer.
– Medborgarna är villiga att betala skatt för viktiga investeringar, eller saker de tycker är värdefulla.
– Nu lånar man till det ena och till det andra för att regeringen inte klarar av att föreslå en skattehöjning.
Det finns små tecken men ändå tecken på en sämre konjunktur hos bolagen. Hur ser du på det?
– Jag kan tänka mig att ekonomin bromsar in något. Företagen har kostnader som de har skjutit upp, betalningar som inte har verkställts.
– Men även om ekonomin skulle börja sacka efter så stöder inte det ekonomin att spendera lite här och lite där i spridda skurar.
– Stöder man hushåll med lite pengar så blir det en bra stimulans. Men stöder man hushåll som väljer att gå på bidrag i stället för att jobba så blir det inte mer konsumtion.
– Forskningen visa att effekten beror på hur stöden är konstruerade. Min bedömning är att de planerade utgifterna är mer politiskt motiverade än samhällsekonomiskt motiverade.
Vad är din slutkommentar om budgeten?
– De som styr verkar ha slut på idéer. Sverige har behov av reformer av bland annat arbetsmarknaden, bostadsmarknaden och elförsörjningen. Detta är svåra områden att reformera och regeringar har skjutit problemen framför sig sedan åtminstone 2010. Tyvärr fortsätter regeringen på den linjen.
