Tidningen Kvartal har tidigare kartlagt Nina Rungs egentliga meriter. Hon presenteras ofta som kriminolog, genusvetare och barnrättsexpert, men är detta verkligen rättvisande beskrivningar? Rung har läst tre terminer kriminologi och tre terminer genusvetenskap och skrivit kandidatuppsatser i båda ämnena. Hon har alltså varken en master- eller magisterexamen. Hon presenteras ofta som väldigt kunnig expert inom kriminologi och genusvetenskap, och i vissa fall har hon refererats till som forskare.

Dessutom tilldelas även Nina Rung ofta titeln barnrättsexpert. Detta baseras på mindre uppdrag för bland annat Folkuniversitet och projekt för EU-kommissionen. Det finns inga som helst akademiska arbeten eller någon vidsträckt arbetserfarenhet som kan motivera titeln barnrättsexpert.

Utöver alla dessa så kallade expertiser driver Nina Rung även organisationen Huskurage. Den grundades 2014 och har som syfte att sprida information till personer i flerfamiljshus om hur de ska agera när de misstänker att deras granne är våldsam. Huskurages metod går ut på att “Agera genom att ringa på hos grannen du är orolig för, hör efter hur allt är och kontakta polisen om det är en akut eller hotfull situation”.

Metoden är något som Nina Rung tillsammans med maken Peter Rung driver och föreläser om i flera kommuner. Enligt hemsidan Huskurage.se har 30 kommuner, 99 bostadsbolag och 93 bostadsrättsföreningar gått med i projektet. Huskurage har tidigare kritiserats av flera anledningar.

Kritik mot Huskurage

Huskurage har fått kritik från olika håll, exempelvis från Örebropolisen, experter inom kriminologi, en före detta studierektor vid Polishögskolan och ordföranden för Riksorganisationen för kvinno- och tjejjourer i Sverige. De menar samtliga att dörrknackningar snarare eskalerar situationen och kan öka faran för alla inblandade.

Utöver att metoden har kritiserats av viktiga aktörer har även undersökningar gjorts för att utreda huruvida Huskurage är effektivt eller inte. Brottsförebyggande rådet, Brå, har fått flera hundra tusen kronor för att utvärdera Huskurage och båda gångerna har resultaten varit tvetydiga. Det finns ingen tydlig indikation på hur Huskurage har påverkat människors beteende och det går inte genom undersökningen att se om människors medvetenhet om våld i nära relationer ökat. Den kan inte heller påvisa att människor fått en ökad benägenhet att ingripa vid misstanke om våld tack vare Huskurage. Det var dessutom låga svarsfrekvenser på framför allt andra undersökningen och det gör resultatet ännu mer osäkert.

Utöver detta har paret Rung fått kritik för de mycket höga arvoden som tas ut i samband med föreläsningarna om Huskurage i olika kommuner. Nina och Peter Rung tar ut allt mellan 30 000 och 75 000 kronor för en “basföreläsning” i Huskurage för kommuner eller kommunala fastighetsbolag. Nina Rung tar även ut än högre arvoden för föreläsningar inom hennes “expertisområden”, det vill säga kriminologi, genusvetenskap och barnrätt. Rung har bland annat föreläst i Arboga om jämställdhet och sexuellt våld, och då landade notan på 80 000 kr. Något som föreningen i Arboga inte vill kommentera.

När Bulletin söker olika kommuner och föreningar där antigen Nina eller Peter Rung ska ha föreläst om Huskurage för att förstå konceptet bättre och få en uppfattning om hur det mottagits, visar det sig att Huskurage i mångt och mycket är en bluff. Konceptet har aldrig införts i ett stort antal kommuner och föreningar som Huskurage påstår ska ha anammat metoden.

Kommuner och föreningar ovetande

På Huskurages hemsida kan man läsa vilka kommuner och föreningar som infört Huskurage. Det handlar om 30 kommuner, 99 bostadsbolag samt 93 bostadsrättsföreningar. Bulletin har försökt nå ett stort antal av dessa kommuner och bostadsrättsföreningar.

Lilla Edet är en av de kommuner som står med på listan över sådana som infört Huskurage. När Bulletin kontaktar kommunen får vi svaret de inte ens visste om att Huskurage skulle ha införts i kommunen. Efter att ha undersökt saken kommer man på kommunen fram till att de tidigare köpt in några exemplar av boken Huskurage som Nina och Peter Rung skrivit. De meddelar dock att de snarare uppmanat kommuninvånarna att göra tvärtemot, och uppmanat invånarna att inte knacka på hos sina grannar vid misstanke och “leka små poliser”, detta då det inte visat sig vara effektivt. Kommunen uppfattar det som missvisande att Lilla Edet står med som en kommun som infört Huskurage, då detta inte alls stämmer.

Haninge är en annan kommun som står med på listan. När Bulletin får tag i kommunens pressansvarige Rasmus Sandsten, säger han att inte heller han visste att kommunen listades som en av de som infört Huskurage och att “Haninge Kommun har inga avtal eller samarbeten med Nina Rung och Huskurage”. Vidare förklarar han att det kommunala bostadsföretaget Haninge bostäder endast köpt in några exemplar av boken Huskurage, men att inte heller de haft något avtal eller samarbete med Nina Rung eller Huskurage.

Östersunds kommun har inte heller de något avtal eller samarbete med Nina Rung eller Huskurage, med trots det står de med på listan. Frågan om att införa Huskurage var visserligen uppe i kommunfullmäktige, och man biföll ett förslag att rekommendera det kommunala bostadsbolaget att implementera konceptet. Men själva kommunen införde det inte, trots att de står på listan över kommuner som ska ha gjort det. Det kommunala bostadsbolaget Östersundshem har inte några som helst kopplingar till Huskurage, trots rekommendationen. Genom samråd med andra organisationer som exempelvis polisen blev de nämligen avrådda från att implementera Huskurage, då man ansåg att en del av de saker som man uppmanar människor till att göra inom programmet kan skapa farliga situationer.

Bulletin kontaktar även Lidingö stad, en annan kommun på listan, i fråga om Huskurage. Den pressansvarige där, Ulf Petersson, förklarar att Lidingö varken har samarbete eller avtal med organisationen i fråga. Samordningsförbundet FinsamGotland står också de med på hemsidan som en av de föreningar som anammat Huskurage. Vid kontakt med förbundschefen Greta Henriksson visar hon sig likt andra föreningar ovetande om att de finns med på Huskurages hemsida. På frågan om de haft något samarbete eller avtal med Nina Rung svarar hon nej, och att de endast varit med på en föreläsning som hon hållit. De har däremot inte implementerat konceptet.

Andra kommuner som fanns listade på Huskurages hemsida, som Norrtälje, Gagnef, Kungsbacka, som Bulletin varit i kontakt med, har inte kunnat ge några konkreta svar. De var osäkra på vad Huskurage var, eller om det var något som fanns inom deras kommuner eller bostadsföreningar, och de skulle undersöka frågan vidare.

Huskurage är alldeles uppenbart inte lika stort som de påstår sig vara, och väsentligt färre har anammat konceptet än vad som anges på hemsidan. Flera kommuner och föreningar som Bulletin har varit i kontakt med förklarar att de inte har något som helst samarbete eller avtal med Huskurage eller Nina Rung.

Det verkar inte bara vara Nina Rungs akademiska meriter som det råder tvivel om, utan även hela hennes koncept Huskurage.

Läs även: MED kräver att generaldirektör avgår efter ytterligare läxhjälpfusk