Ikväll kommer SVT att visa den ukrainska filmen ”Folkets tjänare 2” där nuvarande president Volodomyr Zelenskyj spelar just ukrainsk president – låt vara ett par år innan hans politiska karriär ens började. SVT och en lång rad andra tv-bolag världen runt har sedan Rysslands invasion av Ukraina valt att köpa in hela den ukrainska tv-serien ”Folkets tjänare” just eftersom Zelenskyj ju blivit en av världens mest uppmärksammade ledare.

Läs även: Zelenskyjs tal till riksdagen – varnar för rysk attack mot Sverige

Zelenskyj var en av grundarna till det ukrainska bolaget ”Studio 95:e kvarteret” som producerat en lång rad tv-program och olika former av underhållning där Zelensky ofta haft ledande roller. Det hela började med att ett kompisgäng från Kryvyj Rih hade stor framgång som studentspexare och bestämde sig för att satsa helhjärtat på underhållningsbranschen.

I Ukraina skulle man faktiskt kunna säga att även politik ses som underhållning på ett annat sätt än vad som är fallet i Sverige. Ukrainsk tv är fylld av program med politik som tema, och fredagsunderhållning på ukrainska kanaler kan faktiskt bestå i flertimmeslånga debattprogram där tv-tittarna löpande kan rösta i olika aktuella frågor och ringa in och ställa frågor till politiker. Ukraina har haft ett väldigt aktivt debattklimat, som bitvis kan betraktas som kaotiskt. Skillnaden mot rysk tv, med dess ovanifrån regisserade budskap och noggrant utvalda paneldeltagare, blir lätt slående.

Ukrainarna har helt enkelt utvecklat en annan politisk kultur och det finns en stark tro på att vanliga medborgare faktiskt kan påverka landets utveckling och att man med manifestationer och handgripliga insatser faktiskt kan förbättra något. De mest tydliga exemplen på detta är väl utåt sett den orangea revolutionen 2004 och Euromaidan 2014, då vanligt folk faktiskt såg till att landet fick en annan ledning och inriktning.

Men det här tänket syns även i många betydligt mindre frågor. Vanliga ukrainare ställer ofta till med handgripliga protester mot följder av korruption – såsom olagliga byggprojekt, korrupta domare eller helt enkelt nya lagar som gynnar vissa intressen orättvist mycket. Vanliga ukrainare har en stark tro på att om de organiserar sig och kämpar för något så kan de verkligen förändra något. Beslut är inte något som kommer enbart ovanifrån från människor som tillhör någon speciell elit.

Därmed är tanken på att en helt vanlig historielärare nästan över en natt skulle kunna bli landets president inte så otrolig som den nog verkar i Ryssland och många andra länder. Det är just det här som ”Folkets tjänare” börjar med. Zelenskyj spelar Vasilij Goloborodko, en lärare som får ett utbrott kryddat med svordomar om allt som är fel i det ukrainska samhället, vilket en av hans elever filmar och lägger ut på nätet, och som snabbt blir viralt.

Genom en insamling som hans elever anordnar samlas tillräckligt med medel för att han ska kunna ställa upp i presidentvalet, vilket han till allas förvåning vinner. Tv-serien avhandlar sedan en lång rad komiska händelser som uppstår i och med att en helt vanlig människa plötsligt blir landets mäktigaste person. En lång rad dagspolitiska teman från när serien spelades in, åren 2015–2018 tas upp. Mycket handlar faktiskt om Ukrainas roll i Europa och världen och då dyker även svenskar upp på ett hörn.

En tv-serie ger förstås i mångt och mycket en förenklad bild av komplexa politiska skeenden och vissa saker behandlas på ett banalt eller idealiserat sätt, men som tittare får man en god om än grov bild av vad många ukrainare diskuterade och vad som skedde i landet under de här åren. I ett avsnitt får ukrainska medborgare visumfrihet till EU och dagen efter går Goloborodko runt i ett helt tomt Kiev och letar förgäves efter någon annan levande själ, eftersom hela befolkningen helt enkelt utnyttjat möjligheten att resa och försvunnit västerut. Det här speglade en verklig oro om att landet skulle drabbas av massemigration, så även om det är en komediserie tas många allvarliga ämnen upp.

Är serien rolig då? Ja, bitvis är den faktiskt det. Andra delar kan nog uppfattas som mindre bra av en svensk publik som är van vid mer anglosaxisk humor och upplägg på underhållning. Därmed inte sagt att serien inte är välproducerad, för det är den.

Filmen som SVT visar ikväll och som lär finnas på SVT Play ett tag framöver kastar tittaren rakt in i den fiktive Goloborodkos presidenttid och hans kamp mot de ukrainska oligarkerna. Deras makt och inflytande över ukrainsk politik och hela det ukrainska samhället har varit ett ständigt återkommande tema såväl i fiktion av det här slaget som i verkligheten. Om man inte kan så mycket om Ukraina sedan tidigare kan det dock tyvärr bli lite svårt att hänga med i svängarna i början, speciellt om man inte sett första säsongen av tv-serien, som ju filmen är en uppföljare till.

Men har man överseende med att man inte hänger med i allt så är filmen ändå sevärd, och det ges blinkningar till flera fenomen i Ukraina som var högaktuella för några år sedan. Här tas det överdrivna fokuset på att byta namn på gator och hela städer istället för att rösta igenom för landet nödvändiga reformer upp. Likaså tas den ukrainska ”traditionen” att fängsla och frige politiska motståndare upp, liksom förstås den grasserande korruptionen.

Fenomenet med ”otkati”, där en viss procent av statliga medel skickas vidare till personer på rätt positioner, är ett annat ämne som behandlas. Det resulterar i att olika samhällsfunktioner inte fungerar, mest iögonenfallande alla de brobyggen som aldrig blir färdiga trots att projekten tilldelats statliga medel. Jag har själv bott nära en bro som det ”byggts” på sen sovjettiden.

Läs även: Zelensky: ”Vi kommer inte att ge upp och vi kommer inte att förlora”

Zelenskyjjs rollfigur Goloborodko kan lätt uppfattas som ganska tafatt som president, men växer stegvis in i rollen och håller ett och annat statsmannamässigt tal både i serien och i filmen. Framför allt har han en moralisk kompass och verklig känsla för vad som är rätt och fel. Han spelar helt enkelt en president som väldigt många ukrainare skulle kunna tänka sig att rösta fram.

När detta sedan verkligen skedde 2019 blev även jag förvånad. Hur kan en person utan någon politisk erfarenhet komma från underhållningsbranschen och helt plötsligt väljas till hela Ukrainas högsta ämbete? Då ska man ändå ha med sig att förutom att Zelenskyj var en av landets mest kända personer, så har han ändå en juristexamen och har i praktiken drivit ett stort tv-produktionsbolag under många år. Det är alltså en begåvad person med förmåga att leda som det är fråga om.

Men framför allt hade han hjälp av olika tv-kanaler i sin hyperpopulistiska valkampanj. Partiprogrammet skulle vanliga ukrainare få vara med och rösta fram på sociala medier, sades det. En ny generation politiker skulle in och förändra landet tillsammans med Zelenskyj. Naturligtvis stämde detta bara delvis. Det finns många gamla krafter som ryms inom Zelenskyjs eget parti, som skapades 2019 och heter likadant som tv-serien. Och en del av de oligarker som Zelenskyj sagt sig vilja bekämpa stöttade honom på olika vis.

Många i Ukraina tog faktiskt inte heller Zelenskyj på allvar och hade svårt att se honom som ledare för landet i verkligt svåra tider, till skillnad från den tidigare presidenten Porosjenko. Visserligen erkände alla att Zelenskyj och hans team varit erkänt duktiga på att exempelvis framföra de traditionsenliga nyårstalen, som presidenterna alltid håller i den här delen av världen, till otroligt välgjorda tv-inslag med statister och filmklipp från framgångar under året som gått.

Men få trodde nog att han skulle växa ut till den enande ledare för landet som han blivit sedan kriget började. De kritiker som sett Zelenskyj som en figur som bara är en fasad för mäktiga grupper som tros stå bakom honom är nu ganska tysta. I en situation där det är centralt att få ut rätt budskap till världen såväl som till den egna befolkningen på ett effektivt sätt, så visar sig föga förvånande att en person som jobbat just med detta i mer än 20 år klarar det galant. Då var målet oftast att få folk att skratta.

Läs även: Dan Korn: Zelenskyjs tal till svenska nationen

Sedan den 24 februari har det istället handlat om att få omvärlden att förstå vad som sker i Ukraina och att landet behöver all hjälp det kan få, samt att kommunicera trovärdigt till det egna folket i en tid av informationskrigföring. Zelenskyj har hittills klarat bägge mycket bra och har visat att han verkligen är en man av folket, men som även klarar av att uttrycka sig. Ungefär som hans fiktive rollfigur Goloborodko.

Engelbrekt Rask
Pseudonym för affärsman som tidigare varit verksam i Ukraina och Ryssland