Branschtidningen Betong.se har intervjuat företrädare i branschen om förutsättningarna för att ersätta Slitefabrikens eventuella bortfall med import.

Något som alla intervjuade är överens om är att det finns flera betydande hinder för att ersätta cementen från Slite med importerad cement om fabriken tvingas att stänga.

Att på kort sikt täcka upp för bortfallet som skulle komma av ett brytningsförbud i Slite med cementimport beskrivs som omöjligt.

– Vi kommer att göra allt vi kan för att hjälpa till, men den totala volymen på nästan två miljoner ton per år som produceras för den svenska marknaden i Slitefabriken är omöjlig att fylla på kort sikt, säger Tomasz Borowiec, vd för Schwenk Sverige, Sveriges största cementimportör till Betong.se.

Logistikfråga

Ett av flera hinder som pekas ut av Ola Johansson, operativ chef, på Thomas Concrete Group, är logistikfrågan. Dagens hamnar som hanterar import av cement har inte kapaciteten att ta emot de stora mängder som skulle krävas.

– För det första har vi helt enkelt inte logistiken, det är bara tre företag i Sverige förutom Cementa som har hamnterminaler som kan hantera cement: vi, Schwenk och Swecem. De är redan belagda och har ändå inte den kapacitet som erfordras, säger Johansson till Branschtidningen.

Om man dessutom tvingas söka efter import utanför Europa skulle dagens fraktfartyg enligt Johansson behöva mer än dubblera sin kapacitet, vilket svenska hamnar inte är rustade för att hantera.

– Det måste finnas sjölogistik och det kommer inte räcka med de 4 000–5 000-tonnare vi fraktar med idag, vi måste upp på 10 000-tonnare och det klarar inte terminalerna.

Ytterligare ett hinder ska vara att det råder brist på cement i hela Europa samt att de mindre kvantiteter som ändå exporteras inte är lönsamma att köpa in.

– Det är idag utsålt. Export görs på små marginalvolymer, men med de höga avgifterna för utsläppsrättigheter av koldioxid är det inte lönsamt, säger Johansson.

Läs även: NCC om Cementakrisen: Kommer tvingas importera cement från utanför Europa

Större miljöpåverkan

Det tredje hindret mot att genom import täcka upp för bortfallet som skulle uppstå av Slitefabrikens stängning uppges vara hållbarheten. Både vad gäller varornas kvalitet och miljöpåverkan.

– Den importerade cementen kommer att ha en sämre miljöprofil än den som produceras i Slite och andra tekniska egenskaper som inte är anpassade för den svenska marknaden, säger Johansson.

Johan Silfwerbrand som är professor vid KTH och bland annat undervisar i betongbyggnad menar också att utländsk betong bidrar till betydligt större utsläpp än den svenska från Slite.

– Sverige ligger långt fram. Den årliga världsvida statistiken visar att Slitefabriken ligger under 800 kilo koldioxid per ton klinker, medan länder som USA och Kina ligger på över 1 000 kilo, säger Silfwerbrand.

Upp till två år att ställa om

Om man trots alla hinder skulle lyckas att genom import ersätta den stora mängden betong som fabriken i Slite står för idag kan det ta upp till två år att få grönt ljus för att använda den i infrastrukturbyggen.

– Trafikverket måste godkänna dem och det tar ett halvt till två år, säger Johan Silfwerbrand.

Slitefabriken har föreslagits att importera kalk för att fortsätta sin produktion. Detta, säger Magnus Ohlsson, vd hos Cementa, är inte möjligt i nuläget.

– Vi tittar förstås på alla möjligheter och vi kan få fram mindre flöden av kalk, men inte i närheten av den volym som behövs. Hamnen räcker inte till och vi har inte de tillstånd som behövs.

Läs även: Skanska om alternativ till betong: ”Svårt, för att inte säga omöjligt”

Överklagar beslutet

Sedan Mark- och miljööverdomstolen beslutat att Cementa inte längre tillåts att bryta kalk i täkterna i Slite har företaget överklagat domen och hoppas att få prövningstillstånd i Högsta domstolen.

Enligt SVT hävdar Cementa att domstolen brustit i sin kompetens vilket ledde till att de helt gick på motparternas argument när de dömde i målet.

I det tekniska råd som bistod domarna under rättegången ingick tre personer varav en biolog. Nu menar Cementa att en hydrogeolog borde ha ingått istället eftersom frågan till stor del handlar om grundvattenpåverkan.

Cementa påpekar att tiden rinner ut för att helt undvika en akut cementbrist i landet även om deras överklagan skulle beviljas. I ett pressmeddelande efterlyser företaget nu handlingskraft från statligt håll för att undvika en krissituation.

– Vi arbetar med flera parallella spår för att mildra konsekvenserna av den krissituation som snabbt närmar sig. Överklagandet i sig kommer inte att lösa en akut cementbrist, till det är tiden alldeles för knapp. Det krävs därför samtidigt ett skyndsamt och handlingskraftigt agerande från politik och myndigheter för att hitta konstruktiva sätt att hantera situationen, säger Karin Comstedt Webb, hållbarhetschef på Cementa och HeidelbergCement norra Europa.

Läs även: Cementkrisen: ”Inte ens säkert att det går att lösa ens om det finns pengar”

Läs även: Svensk betong om cementbristen: “två-tre år minst att ställa om”