Terrorattacken mot Charlie Hebdo i Paris 7 januari 2015 har i det allmänna medvetandet blivit startskottet för en våg av islamistisk terror mot Frankrike. Alltsedan dess har islamisering, migration och lag och ordning vuxit fram som centrala frågor i den franska politiska debatten. Retoriken har allt mer skärpts och i dag talar etablerade politiker om att använda högtryckstvättar för att rensa upp i förorterna, skriver journalisten och Frankrikeexperten Chris Forsne.
Den 7 januari 2015. En årsdag fransmännen gärna skulle var utan.
Strax efter klockan 11 på förmiddagen tränger sig två tungt beväpnade män in på satirtidningen Charlie Hebdos redaktion i Paris där arbetet med kommande nummer pågår för fullt. Kallblodigt mördar de 12 personer, bland dem de mest kända tecknarna Cabu och Wolinski. Ett par poliser som ingriper dödas också.
Två dagar senare efter en intensiv människojakt skjuts de bägge bröderna Saïd och Chérif Kouachi ihjäl.
Redan dagen efter blodbadet på Charlie Hebdo angrips en judisk mataffär i Paris och fyra människor mördas av en ung islamist.
I det allmänna medvetandet blir Charlie Hebdo startskottet för en våg av islamistisk terror i Frankrike även om man sedan flera år tillbaka upplevt flera attentat mot poliser och mot judiska barn.
Men samma höst som man mördat symbolerna för det fria ordet, för satiren i Franrike, kommer nästa fruktansvärda islamistdåd. Attacken på konserthallen Bataclan i centrala Paris, och på närliggande barer och restauranger genomförs den 13 november 2015. 130 personer, mestadels unga konsertbesökare, mördas kallblodigt. Rättegången mot de attentatsmän som överlevt pågår just nu.
Och det är inte över.
Året efter, den 14 juli 2016 i Nice, är det en folkmassa som mejas ner av en ensam attentatsman. De kommande åren mördas präster, poliser och besökare till Strasbourgs julmarknad.
Det mest uppmärksammade mordet under senare tid är det på läraren Samuel Paty som fick huvudet avskuret den 16 oktober 2020 när han försökte lära ut demokrati och yttrandefrihet.
Fransmännen lever ständigt med detta terrorhot och det har också blivit en av de viktigaste frågorna inför det franska presidentvalet nu i vår. Marine Le Pen liksom journalisten Eric Zemmour med nybildat parti försöker göra migration och lag och ordning till huvudfrågan.
Republikanernas kandidat Valerie Pecresse gick på Trettondagen ut och upprepade tidigare presidenten Nicolas Sarkozys ord: Det är dags att ta fram högtryckstvätten Kärcher och göra rent i förorterna. Emmanuel Macron har lovat, men ännu inte uppfyllt, sina löften om att vinna över terrorismen.
Charlie Hebdo, satirtidningen, finns kvar än i dag men har förlorat mycket av sin roll inom fransk yttrandefrihet och satir, inte minst genom förlusten av sina stora stjärnor.
Chris Forsne är statsvetare, författare och journalist. Hon har tidigare jobbat för bland andra Sveriges Television och Göteborgs-Posten och har varit Frankrikekorrespondent för flera redaktioner.