Nils-Olov Lindfors är bonde, centerpartist och regionråd med ansvar för regional utveckling i Region Norrbotten. Ett Norrbotten som har sin skog och sina gruvor. Så har det sett ut i hundratals år. Nu talar han om ett Norrbotten som håller på att vakna. Ett Norrbotten som snabbt måste ställa om till de stora förändringar som pågår.

– Det är mycket som måste anpassas nu när vi går från törnrosasömn till stor aktivitet, säger Nils-Olov Lindfors.

Det handlar om den pågående gröna omställningen. Nu rasar investeringar i mångmiljardklassen in på löpande band. Förra veckan släppte det nystartade bolaget H2 Green Steel en bomb. Företaget planerar att inom fem år ta upp konkurrensen med SSAB om att tillverka grönt stål. Fabriken ska ligga i Boden och det handlar om 1 500 arbetstillfällen.

När beskedet kom utbrast Bodens kommunalråd Claes Nordmark att ”Det här är det största som har hänt Boden sedan Bodens fästning byggdes i början av 1900-talet”.

I höstas meddelade LKAB att man planerar att investera 400 miljarder kronor i Kiruna och Gällivare under en 20-årsperiod. Det handlar om att starta tillverkningen av koldioxidfri järnsvamp som ska användas till SSAB:s gröna stål i HYBRIT-projektet. Här talas det om 2 000–3 000 nya jobb årligen i Kiruna och i Gällivare.

– Vi är på väg att bli det nya gröna Ruhrområdet. Det svarta stålet kommer sannolikt att försvinna på sikt och vi intar första plats i världen i att tillverka det gröna stålet, konstaterar Nils-Olov Lindfors.

Elen är det nya svarta

Christoffer Svanberg arbetar på företaget Node Pole som ägs gemensamt av Vattenfall och Skellefteå kraft. Man hjälper utländska företag att etablera sig i norra Sverige. Han menar att norra Sverige är ett av de hetaste investeringsområdena i världen just nu. Orsaken är den stora mängden förnybar el som genereras av dels vattenkraften dels den pågående utbyggnaden av vindkraften i norra Sverige.

”Vi är på väg att bli det nya gröna Ruhrområdet”

– Konkret talar vi här om tre områden, datacenter, batteriproduktion och ”grönt” stål som är intressanta för oss och som har gemensamma behov i att de behöver tillgång till stora mängder av fossilfri energi, mark och bra industrikompetens. Allt detta finns i Sverige, och specifikt i Norra Sverige, säger Christoffer Svanberg.

Elen har blivit det nya svarta i en värld där alla branscher håller på att ställa om och jagar koldioxidfri energi till sin produktion och för att förbättra sina varumärken.

– Låt mig ta ett konkret exempel. En stor del av världens drygt nio miljoner datacenter drivs idag på fossil energi. Tillgången till förnybar eller fossilfri energi i Sverige är en nyckel för en grön omställning av data och det har gjort att vi skapat en helt ny industriera i Sverige med investeringar från bolag som Facebook, Microsoft, Amazon och Google, säger Christoffer Svanberg.

– Vi talar om mer än 100 miljarder i investeringar och 8 000–10 00 direkta jobb. Detta inom de närmaste fem–sju åren, fortsätter han.

Men det är inte bara elen som lockar. Det är den gröna symbiosen, menar Nils-Olov Lindfors.

– Det är den gröna kolatomen och den gröna elkraften och de strategiskt viktiga mineralerna som döljs i marken. Vi har alla förutsättningarna för den gröna omställningen och därför hamnar vi i fokus.

Alla de här projekten kommer att kräva stora mängder el. Norra Sverige har varit något av Sveriges elreserv. Den utbyggda vattenkraften har garanterat ett jämnt förutsägbart flöde som kunnat transporteras söderut. Den pågående vindkraftsutbyggnaden producerar mer än väl för att täcka behovet när det blåser. Problemet är att det är fullt i näten mellan norr och söder. Därför ska Svenska kraftnät investera 75 miljarder kronor i nya kraftledningar för att kunna transportera elen till södra Sverige.

”Vårt elbehov här uppe ökar väldigt kraftigt”

Men nu varnar region Norrbotten i en rapport för att det inte spelar någon roll. Södra Sverige kommer inte längre att kunna räkna med att norr kan förse dem med el i framtiden när de stora elintensiva investeringarna är på plats. Bara LKAB och H2 Green Steels elbehov för sina investeringar uppskattas till 60 Twh. Näringslivsorganisationen Svenskt Näringsliv har räknat med att det totala elbehovet i Sverige kommer att öka från dagens cirka 126 TWh till 200 TWh fram till år 2045. Men det var innan LKAB och H2 Green Steels presenterade sina planer.

– Det kommer att behövas väldigt mycket el i framtiden och vi ska så klart hjälpa till så gott vi kan, men vi ser ju att vårt behov här uppe ökar väldigt kraftigt. Så det behövs helt klart en diskussion kring hur vi ska kunna skapa förutsättningar för mer elproduktion i hela Sverige, säger Nils-Olov Lindfors.

”Oroliga när det läggs ned kärnkraft i söder”

Johan Bruce är verksamhetsansvarig på basindustrins branschorganisation SKGS. Han berättar att den svenska basindustrin står för cirka en tredjedel av Sveriges hela elanvändning. Cirka 70 procent av den förbrukningen sker i södra och mellersta Sverige.

– Men tittar vi framåt mot 2045 så räknar vi med en ökning på cirka 70–90 TWh. Det motsvarar en ökning på mellan 180 och 230 procent. Den största ökningen ser vi inom kemi- och stålindustrin. Det förutsätter att det finns tillgång till säkra och förutsägbara leveranser av fossilfri och billig el i hela Sverige, säger Johan Bruce.

När politiker uppger att man i norr kommer att behöva den el som produceras för eget bruk, blir han orolig. En oro som späs på av den rådande nätkapacitetsbristen mellan norr och söder.

– Det behöver inte bara byggas nya elkablar mellan norr och syd. Den saken är klar. Det behöver byggas mer produktion i södra Sverige för att klara den här stora framtida efterfrågan på el. Det är helt nödvändigt om vi ska klara klimatomställningen. Från det perspektivet är det klart att vi blir oroliga när man lägger ner fungerande kärnkraft i ett område som redan idag visar tecken på el-underskott, säger Johan Bruce.

Långa tillståndsprocesser ett hot

Men de nya fabrikerna, produktionsanläggningarna och gruvorna är inte på plats än. Det kanske största hotet mot Nils-Olov Lindfors visioner är tillståndsprocesserna för verksamheterna som tenderar att ta lång tid. LKAB har till exempel stött på patrull för sina planer att bygga en demoanlägning utanför Luleå. Här är det Försvarsmakten som säger nej.

– Det gäller att vi har en långsiktig energipolitik som ger klara förutsättningar och inga osäkerheter. Kortare tillståndsprocesser för detaljplaner, nya elledningar, miljötillstånd liksom brytningstillstånd för nya gruvor. Och givetvis en näringslivspolitik som förstår Sveriges företagare. Vi har en roll att spela som kan ge oss ökat välstånd och starkt bidra i den globala omställningen till ett hållbart samhälle, säger Christoffer Svanberg.

Nils-Olov Lindfors menar att det också är viktigt att det civila samhället nu hänger med i svängarna.

– Nu är det bråttom. Vi har haft en negativ befolkningsutveckling sedan 1956 men nu är vi på väg rakt ner på en språngbräd och vi kommer att behöva en stor utbyggnad av civilsamhället. Jag har ringt Trafikverket och bokat ett möte. Nu måste vi se till att få dubbla spår mellan Luleå och Boden, säger en förväntansfull Nils-Olov Lindfors.

TEXT: Martin Berg