KRÖNIKA. En färsk rapport från Malmö stad visade att svenska som andraspråk, SVA, är det ämne där flest elever inte får godkänt (SVT 16/2).

I somras rapporterade Ekot att upp till 36 procent av de i nian som läser SVA hade underkänts de senaste tre åren, och därmed inte blivit behöriga till att läsa ett nationellt gymnasieprogram (19/8).

Hur har politikerna kunnat låta det bli så illa? Och hur många barns framtid ska riskeras innan något görs?

Allt fler elever läser SVA, vilket är helt självklart med tanke på den höga invandringen. 2010 var det åtta procent av eleverna. 2020 nästan tretton.

Men tyvärr verkar kvaliteten i kurserna vara för låg. I Malmö skylldes de svaga resultaten på svårigheter att avgöra vilka elever som ska läsa just SVA samt brist på behöriga lärare. Ja, nationellt var det på högstadiet bara 48 procent som var behöriga vid en mätning.

När Skolinspektionen granskade SVA för några år sen fick tre av fyra skolor underkänt. Man klagade på ofullständiga utredningar, brister i utredningar om behov och lärare som inte fick stöd. Två av 30 saknade undervisning trots att det behövdes.

Är dessutom hela skolan för usel? P4 Jönköping granskade för ett par år sedan SVA. Det visade sig att nästan sex av tio av elever i svenska som andraspråk var födda i Sverige (26/5 -20). En SVA-lärare i Trelleborg berättade för Skolvärlden att de flesta av dem hon utvisade var födda i Sverige (23/4 -18). De var till och med tredje generationens invandrare. Tredje!

Hur kan skolan ha misslyckats så grovt?

En förklaring kan vara att ansvariga politiker inte verkar ta frågan på allvar.

Utbildningsminister Anna Ekström (S) talar i intervjuer svepande om att det är viktigt att barn lär sig svenska. Men vad gör hon för att det ska bli verklighet?

Hon har skjutit upp frågan. För två år sen sa hon att hon ville titta på Skolverkets förslag innan hon kom med förslag. Den rapporten kom förra året, men ännu har inget gjorts. I stället väntas en ny rapport i maj.

Ekström kom i höstas med det fiffiga förslaget att sänka kraven för godkänt så att fler skulle komma in på gymnasiet. Syftet var att minska utslagningen, men de cirka 17 procent som årligen lämnar grundskolan utan godkänt betyg gör det för att de inte har nog med kunskaper. Ska det sopas under mattan med lite siffertrix? Vilket svek mot eleverna!

Dessutom har utbildningsminister skyllt på Alliansen, att den förra regeringens lärarlegitimationsreform resulterade i att många som inte hade läst SVA ändå fick behörighet i ämnet. Jamen, det var tio år sedan och Socialdemokraterna har faktiskt styrt landet i två mandatperioder. Hur kan hon komma undan med detta?

S fokus på att krossa friskolorna tar kraft från den enormt viktiga frågan hur vi får fler invandrade barn att lära sig svenska språket.

Hon verkar heller inte adressera att allt fler barn får modersmålsundervisning. Nästan tre av tio av barnen i grundskolan är berättigade till klasser i ett annat språk. Drygt sju procent av eleverna har till exempel rätt till modersmålsundervisning i arabiska.

Varför ska skolan ägna tid, energi och pengar åt det? Låt eleverna i stället lära sig det språk som pratas i Sverige.

Slopa lektioner i somaliska. Stärk kvaliteten på den svenska utbildningen. Ös pengar över skolan och lärarutbildningen. Skärp kraven. Ha höga förväntningar.

Helt enkelt: Ge barnen en ärlig chans.

Men S kanske inte har tid med dem i sin jakt på marknadsskolor…

CAROLIN DAHLMAN
carolin@bulletin.nu
Facebook: Carolin Hanna Dahlman
Twitter: carolindahlman
Instagram: carolinhannadahlman
Youtube.com/carolinhannadahlman