Facebook noscript imageDahlman: Högerns sociala insatser är bättre
Carolin Dahlman
Krönikörer
Dahlman: Högerns sociala insatser är bättre
Foto: Jonas Ekströmer/TT/Karl Gabor
Foto: Jonas Ekströmer/TT/Karl Gabor

Vänsterns förebyggande insatser mot brott handlar om att ge mer pengar till fattiga. Men högerns skattesänkningar, hårda krav och bättre skola är långt smartare metoder.

KRÖNIKA. Högern skyller bara brottslighet på invandring, påstod Kalle Sundin i en text på Aftonbladets ledarsida nyligen. Han framställde högerblocket som helt ovilliga att se hur socioekonomiska klyftor ökar risken för att unga hamnar i kriminalitet, samt att sociala insatser tidigt i barns liv kan förhindra detta (4/1).

Detta är rent lögnaktigt.

Höger och vänster har bara olika sätt att se på vad som förebygger brott.

Ett. Högerblocket inser att det är förebyggande att se till att kriminella åker fast och kan dömas. Borttagen straffrabatt gör att färre barn lockas in av skrupelfria äldre. Satsningar på fler poliser som får effektivare verktyg är i högsta grad avskräckande och normbyggande.

Två. Visst kan det finnas samband mellan dålig ekonomi och brottslighet. Men för att höja människors levnadsstandard satsar borgerliga partier på sänkta skatter i stället för bidrag. Budgeten från M, KD och SD som regeringen styr med nu innehöll en skattesänkning om 1 800 kronor per år för heltidsarbetande. Det motiverar fler att skaffa ett jobb, och få saker minskar fattigdom, segregation och klyftor mer än att människor arbetar. Barn vars föräldrar jobbar får dessutom förebilder.

M, KD och SD vill även se krav på dem som invandrat att lära sig svenska och göra sig anställningsbara. De formar ”bidragssystem som uppmuntrar till arbete och en tillväxtpolitik som gör att företag kan växa och anställa”. Sådant fokus ökar sannolikheten att fler anstränger sig för att utbilda sig och hitta jobb. Det är ofrånkomligen en förebyggande insats mot brott.

Tre. Högerpartier har många gånger aviserat sociala satsningar. I budgeten satsade man på mindre barngrupper i skolan och en ökning av undervisningstiden.

KD har tidigare lyft en lång rad förebyggande insatser, som läxhjälp, satsningar på barns fysiska träning eller att barn får träffa blåljuspersonal för att bygga förtroende. Man har i skuggbudgetar föreslagit satsningar på jourhem och stöd till socialtjänsten.

2018 presenterade Ulf Kristersson ett paket för att fler barn i Sverige skulle få en bättre start i livet. Det handlade bland annat om en utökad rätt till förskola, en stärkt socialtjänst, insatser för unga som hamnat i kriminalitet, mer undervisningstid i skolan samt ökade resurser till barn- och ungdomspsykiatrin.

Fyra. De sociala satsningarna handlar inte om att lojt ge mer pengar. Vad gäller skolan, exempelvis, ligger fokus på kunskap, ordning och reda samt höga förväntningar och tydliga krav.

I budgeten finns 50 miljoner kronor årligen till Skolinspektionen för ökad granskning av skolor i syfte att höja kvaliteten.

Man inrättar också föräldrastödsprogram i alla kommuner för att hjälpa föräldrar i deras viktiga roll som uppfostrare. Sannolikt för att man fattar att det behövs mer än att utjämna klyftor för att barnen ska få samvete och en känsla för rätt och fel.

M vill även se fler LVU-omhändertaganden för att hindra att barn fostras in i kriminalitet.

Sundin beskyllde de blå partierna för ”ytligt väljarfiske”, men han har fel. Oppositionen ser inte alls bara invandringen som anledningen till kriminalitet. Så banalt är det inte.

Högern förstår också att det inte är så enkelt som att brist på pengar lockar till kriminalitet. De förstår i stället att en komplex och farlig mix av bland annat dålig uppfostran, låga straff, arbetslöshet och slapp skola skapat otryggheten vi upplever just nu.

Mot det hjälper bara ändringar av regler och arbetssätt. Att utjämna klyftor är tyvärr bara bara ”ytligt väljarfiske”.

CAROLIN DAHLMAN
carolin@bulletin.nu
Facebook: Carolin Hanna Dahlman
Twitter: carolindahlman
Instagram: carolinhannadahlman

Carolin Dahlman

Carolin Dahlman är högerliberal krönikör. Hon har studerat fil kand i statskunskap och sociologi samt journalistik för akademiker vid Uppsala universitet. Hon har arbetat som politisk opinionsjournalist sedan 1997, senast som politisk redaktör för Kristianstadsbladet i sju år. Hon har skrivit böcker och rapporter för Timbro samt krönikor och debattartiklar för ett stort antal medier.