Staten har skyfflat över ansvaret för vår grundtrygghet på näringslivet, som till och med måste betala för vilan efter en bröstförstoring. Det är en orimlig börda som skadar enskilda företagare och Sveriges tillväxt.
KRÖNIKA. Med tanke på hur skyhöga skatter vi svenskar betalar kan man lätt få intrycket att trygghet vid sjukdom kommer från den kassan.
Men icke.
Under sjukdag 2–14 är det arbetsgivaren som betalar sjuklönen. Först efter ett par veckor går Försäkringskassan in.
Detta betyder absurt nog att företagare måste betala sjuklön för vuxna som själva väljer att förstora brösten eller fettsuga magen. De som genomgår skönhetsoperationer har ju rätt till sjukskrivning på samma sätt som den som blivit magsjuk eller utbränd.
”Jag trodde det var ett skämt”, sa en anonym småföretagare till Östra Småland. ”Min personal får naturligtvis gärna spendera sina pengar på olika skönhetsoperationer om de vill. Men att jag som arbetsgivare ska vara med och betala kan inte vara rimligt”, (20/8 -18).
Nej, det är inte rimligt. Företagaren har ju ingen makt alls över den anställdes val att operera näsan eller ögonlocken. Ändå ger kirurgiska ingrepp som inte är medicinskt motiverade samma skyldighet för caféägaren eller byggfirman att betala som om någon är sjuk i cancer.
SVT:s ”Under kniven” har riktat ljus mot den blomstrande skönhetsindustrin. Men trots att allt fler opererar sig duckar politikerna för hur det slår på ekonomin.
2009 föreslog Arbetsförmågeutredningen att rätten till sjuklön och sjukpenning vid plastikkirurgiska operationer bara ska omfatta rekonstruktiv kirurgi – exempelvis orsakad av medfödda deformiteter, utvecklingsrubbningar, trauma, infektion eller sjukdom. Men sen hände det inte så mycket mer.
I mars svarade socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) på en interpellation i riksdagen om saken från Caroline Nordengrip (SD). Han menade att det är en fråga som regeringen behöver titta närmare på, men att andra saker var mer akuta just nu.
Ett bättre svar hade varit att man åtminstone startar en ny utredning.
Men S-regeringen lämnar tydligen näringslivet i sticket även fortsättningsvis.
Det är naturligtvis alltid svårt med gränsdragningar kring rättigheter i ett generellt system. Ska den som blir sjuk av att ha rökt, ätit för mycket socker eller fajtats i en kampsportsmatch ha samma rätt till sjukpenning som den som äter nyttigt och tar det lugnt? Bör det finnas självrisk för vård i närhet till skidbackar, dit folk kommer efter att ha utsatt sig för fara i pisterna?
De där frågorna är knepiga och svåra att hantera. Men två saker politikerna verkligen bör göra är:
- Lägga hela sjuklöneansvaret på staten. Då blir vi i alla fall lika insyltade allihop. Nu drabbas enskilda småföretag allvarligt om en av några få anställda väljer att lägga sig under kniven. Det är orättvist.
- Införa karensdagar för skönhetsingrepp. Det är planerade av enskilda och inte absolut nödvändiga medicinskt. Varför ska folk som har hjärtflimmer betala för att den som vill minska buken ska återhämta sig? Det blir ju indirekt konsekvensen.
Om risken med att skriva på ett anställningskontrakt är för stora kommer företagare att backa. Effekterna av det kommer att märkas på arbetslöshets- och bidragssiffrorna. Det kommer också att synas i tillväxten. I förlängningen i välfärden.
Hur ska det finnas pengar till dem som blir sjukskrivna efter en hjärtoperation då?
Allt hänger ihop.
CAROLIN DAHLMAN
carolin@bulletin.nu
Facebook: Carolin Hanna Dahlman
Twitter: carolindahlman
Instagram: carolinhannadahlman
Youtube.com/carolinhannadahlman
