KRÖNIKA. Skjutningar i gängkonflikter ”grundläggs i ett samhälle med för stora klyftor och skillnader i livsvillkor”, sa Magdalena Andersson (S) i sin regeringsförklaring.

Detta eviga prat om att kriminalitet är en konsekvens av dålig ekonomi är så tröttsamt. I Sverige går ingen hungrig. Här finns bidrag av alla de slag. Skolor. Bibliotek. Kuratorer. Sjukvård. Fritidsaktiviteter. De ekonomiska klyftorna i Sverige är faktiskt små i jämförelse med många andra länder; vi ligger under EU-snittet.

Det är inte brist på pengar som styr vem som blir bov eller inte. Utan något annat.

Till exempel leder låga straff för unga till att tonåringar lockas in i mördande och knarkförsäljning. Polisens svaga resurser gör att kriminella alltför lätt kommer undan. En svag socialtjänst får inte hjälpa de yngsta som hamnar snett.

Simpelt bidragshöjande löser inte problematiken med brister i uppfostran eller ett illa fungerande rättssystem. Inte heller kan man med politiskt pengatillskott komma åt de grundläggande orsakerna till fattigdom.

En färsk finsk studie, författad av bland andra svenska sociologen Amir Sariaslan från Karolinska Institutet, fann vid första anblick ett samband mellan en familjs inkomst och faktorer som psykisk sjukdom, missbruk eller kriminalitet. Om familjens inkomst ökade minskade risken för att bli brottsling (International Journal of Epidemiology 29/5).

Men när de tittade närmare på siffrorna framkom en annan bild. Forskarna fann att sambanden försvagades med hälften när de tittade på föräldrarnas historia av psykisk sjukdom, missbruk och kriminalitet. Och sambanden försvann helt när man jämförde syskon av olika åldrar – som vuxit upp med olika grader av familjeinkomst.

Det visade sig lite förenklat att samma underliggande faktorer som gjort att en familj hade låg inkomst även ökade risken att bli brottslig.

Forskarna drog därmed slutsatsen att det sannolikt inte kommer att minska graden av brottslighet hos barnen om man enbart förbättrade föräldrars inkomst.

Amir Sariaslan gjorde redan 2014 en studie med liknande resultat. Han fann att det visserligen var vanligare med kriminalitet hos personer som växt upp i fattigdom. Men att risken för både fattigdom och kriminalitet styrdes av sådant som gener och miljö. Nära släktingar hade exempelvis samma risk för brott och missbruk oavsett fattigdomsnivå.

Han konstaterade att det därmed inte räcker att ge fattiga familjer mer pengar. ”Det tycks inte påverka barns risk för framtida brottslighet”, sa han till SvD (22/8).

Ändå är det så många politiker och kriminologer som fokuserar på socioekonomi som både förklaring och lösning.

Professor emeritus i kriminologi, Henrik Tham, skrev i Göteborgs-Posten förra året att anledningen till att personer med utländsk bakgrund är överrepresenterade när det gäller grova våldsbrott är att de tillhör de fattigaste i samhället (28/2 -20).

Redan 2006 förklarade kriminologen Jerzy Sarnecki i Expressen att även om fattigdom sällan är den enda orsaken till att någon blir kriminell kan det tillsammans med andra negativa faktorer bli resultatet. Kom man från en familj med sociala problem som arbetslöshet, missbruk och ohälsoproblem var riskerna stora (20/12 -06).

Både Sarnecki och Tham motsatte sig att ta itu med problemen med hjälp av skärpta straff.

Vad Magdalena Andersson och hennes S-regering vill är oklart. De ska ”knäcka gängen” – som det har sagts från vänster i många, många år nu. Utan att det har hjälpt.

Jag tror att det behövs en förskjutning av attityder. Ett erkännande av att allt elände inte kommer ur brist på pengar. Att det finns andra orsaker och lösningar.

Inte minst eftersom det är rätt oförskämt att hävda att den som har dåligt ställt blir lagbrytare. Vi är många som vuxit upp med skrala kylskåp och garderober och ändå lyckats visa respekt.

En man skrev på Facebook: ”Vi som är födda på 40-talet fick leva med utedass, vedkamin, bada i tvättstugan, inga fickpengar m.m. men vi blev ändå inte kriminella. Förklara det ni som hävdar att det hela tiden ska satsas mer av våra skatter på dessa gangsters för att dessa ska undvika kriminalitet.”

Jag förstår hans frustration.

CAROLIN DAHLMAN
carolin@bulletin.nu
Facebook: Carolin Hanna Dahlman
Twitter: carolindahlman
Instagram: carolinhannadahlman