KRÖNIKA. Många reagerade kraftfullt när den gamle statsministern Göran Persson (S) 2006 reste till Kina och imponerades över vad politisk stabilitet betyder för ekonomisk utveckling. Han berättade, med beundran i rösten, att kineserna lägger ut prognoser för de kommande femton åren ”med det självförtroende den besitter som vet att man troligen kommer att infria dessa prognoser” (SR 17/8 -06).

Jojo, om man inte låter folk vara med och bestämma är det såklart lätt att ha ordning.

Men få skulle föredra diktatur framför demokrati, även om det i en sådan ibland blir bråk mellan viljor. Folkets rätt att ens få uttrycka sin vilja gör att det är omöjligt att veta vad som ska ske femton år framöver. Eller ens nästa vecka. Men nog är det rätt vackert ändå…. <3

Just nu grälar våra politiker igen och talmannen måste än en gång fika med olika ledande politiker och agera partiterapeut. Prata relationer. Medla. Äta finska pinnar.

Om han misslyckas blir det skilsmässa med valresultatet 2018 och extraval.

Vi är många som menar att det vore positivt, eftersom väljarna i förra valet fördes bakom ljuset av Liberalerna och Centerpartiet, som gav motstridiga löften och sedan svek flera av dem. Att vänster och höger blandades via Januariöverenskommelsen har stört. Efter några år av emotionella dramer kan det därför vara bra med en urladdning, som ett befriande åskoväder en kvav sommardag. Det mullrar en stund, men sedan kan man andas igen.

Men den som vill sitta kvar vill såklart inte ha förändring.

På måndagen berättade Stefan Löfven (S) att han själv inte utlyser ett extraval. Han sa på presskonferensen: ”Med hänsyn till den extraordinära situationen som landet befinner sig i, med en pågående pandemi, och de utmaningar som det skulle medföra, är ett extraval inte det som är bäst för Sverige.”

”Låt oss undvika politisk oro”, menade han tidigare i veckan. ”Se till att skapa stabilitet och lugn nu fram till ordinarie valet”, sa han vid pressträffen efter sitt möte med talmannen på tisdagen.

Andra sossar har hänvisat till både fotbolls-EM och midsommar för att slippa. Anders Lindberg, politisk chefredaktör för Aftonbladet, menade att folk inte ville.

Och visst, i en mätning från SVT/Novus sa svenska folket (efter misstroendeomröstningen) att de inte önskade något extraval. Bara 29 procent ansåg att det var en bra idé, medan 54 procent dissade. 17 procent var osäkra (18/6).

Men jag tänker att det beror på hur man tolkar fråga och svar.

Jag skulle också hemskt gärna vilja slippa extraval, för vilken sansad människa vill behöva tänka på sådant mitt i semestern? Herregud. Solen skiner äntligen, badvattnet är behagligt och man vill dricka öl och paddla. De flesta av oss längtar efter att få läsa deckare – inte politiska pamfletter.

”Lös det där bara”, är det nog många som tänker där i brassestolen.

Men i en demokrati får man räkna med att politiken inte är lika lättplanerad som i Kina. När statsministern talar om vikten av ”stabilitet” och säger att han skonar oss detta val bör vi se upp. Han agerar ju egoistiskt utifrån sin vilja att få sitta kvar, inte av omsorg om oss.

Om talmannen lyckas få partierna att byta fot, så att endera sidan har stöd för budget i höst, är oklart. Men inte troligt. Det har fällts så många hårda ord att det kanske är bäst att börja om. Annars väntar ju samma käbbel till hösten.

Men vem vet. Centerpartiet har ju svajat och krumbuktat sig förut och kanske kan Socialdemokraterna lyckas få dem att acceptera stöd från Vänsterpartiet. Löfven sa i måndags att han var redo att fortsätta, att axla ansvaret för att tillsammans med andra konstruktiva krafter fortsätta att leda vårt land framåt.

Om ordet ”framåt” valdes sannolikt som en blinkning till Annie Lööf (C). Hans skamlösa flirtande med henne var lika uppenbart och övertydligt som en drängfull kvart-i-tre-raggares försök i garderobskön på väg hem från krogen. Och även om de flesta vet hur bra det brukar sluta kanske hon säger ja. Eller nej.

Puh. Vi lever i en tid av upp och ner, hit och dit, ja och nej. Röra, kaos, utspel och presskonferenser. Men låt dig inte förvillas av dem som hellre vill ha stabilitet. Oavsett hur bångstyrig demokratin än är som organisationsform är den ändå att föredra.

CAROLIN DAHLMAN
carolin@bulletin.nu
Facebook: Carolin Hanna Dahlman
Twitter: carolindahlman