KRÖNIKA. Arbetslösa ska ha rätt till minst fyra veckors semester, föreslog den miljöpartistiska riksdagsledamoten Leila Ali-Elmi i en motion nyligen (2020/21:2698).

Argumentet var: ”Det är inte rimligt att de som idag står utanför ska ha krav på sig om heltidsplanerad aktivitet året om för att få ekonomisk ersättning.” Kravlöshet var viktigt ur ett barnperspektiv och för den psykiska hälsan.

Jag vet att det kan vara påfrestande att vara utan jobb. Under perioder i mitt liv har jag själv saknat arbete och inkomst, beställt blanketter för ekonomiskt bistånd och känt paniken i magen. Skammen. Skräcken. Det är ingen enkel tillvaro.

Men den som får sin försörjning av andra kan inte räkna med att ha nästan samma rätt till ledighet som de som jobbar och betalar skatt. Det blir absurt och djupt orättvist att bidragstagare ska få semester på andras bekostnad.

Tyvärr verkar regeringspartiet MP sakna respekt för dem som arbetar och finansierar statskassan.

Ali-Elmi har även lagt motioner om att man inte ska behöva vara tillgänglig för jobbet efter arbetstid. Hon har stöttat förslag om arbetstidsförkortning. Hennes parti vill införa utvecklingstid, som ger människor möjlighet att få ersättning för att pröva ett nytt jobb, starta företag eller utbilda sig.

Hon och MP vill alltså utdela rättigheter och motivera folk till att jobba mindre.

Detta går inte ihop. Vem ska betala skatt om alla lever på skattepengar?

MP verkar inte förstå att det blir mindre till kärnverksamhet om mer går till att ge friska människor extra fritid.

I en intervju i Göteborgs-Posten menade Ali-Elmi att det behövs satsningar på utsatta områden. Bostäderna behöver rustas upp och det behövs mer pengar till skolan. Hon efterlyste fler lärare med behörighet och vände sig emot nedskärningar (15/11).

Enligt henne har Sverige inte tagit emot för många nyanlända och hennes parti är ju känt för att vara generöst i migrationsfrågan. Det måste betyda att de också accepterar de höga kostnader som migrationen inneburit och kommer att innebära. Men vem ska betala för invandringen om än mer skattepengar går till dem som inte arbetar? Investeringar för att rädda klimatet är heller inte gratis, så varifrån ska kronorna komma?

Hur ska det finnas resurser till allt MP efterfrågar i form av satsningar om folks skatter spenderas på arbetslösas semesterveckor?

De som går utan arbete behöver i stället viss press för att utbilda sig inom bristyrken eller söka sig till regioner där det finns arbeten.

Om man får en massa sköna rättigheter i alla fall minskar ju motivationen. Den som får bidrag som är nästan lika höga som lönen från ett arbete kan komma att välja den kravlösa tillvaron framför stressen som ofta följer med att ha chefer och en massa måsten.

Jag tycker absolut att människor som tillfälligt är utan anställning eller kämpar ska få stöd av samhället under en period. Men det måste finnas gränser. Om hjälpen blir villkorslös, långvarig eller alltför generös kommer plus och minus inte att gå ihop. Då kommer vissa att utnyttja systemet och andra att bli utnyttjade.

Dessutom tror jag personligen att man mår psykiskt bättre av att tvingas försörja sig själv. Det är också viktigt ur barnperspektiv att föräldrar är stolta förebilder.

Problemet med socialism är att till slut tar andras pengar slut, sa Margaret Thatcher. Men MP kanske kan bränna salvia mot underskott i kassan och gnida en kristall för att få fram miljarder.

Vad vet jag…?

CAROLIN DAHLMAN
carolin@bulletin.nu
Facebook: Carolin Hanna Dahlman
Twitter: carolindahlman