Olika myndigheter får inte tydligt dela information. Det leder till att skurkar stjäl från välfärden. Att vi inte kan förhindra terrorism effektivt. Att gängen kommer undan. S och MP drivs sakta framåt av högerblocket, men det räcker inte. Det behövs ett regeringsskifte för verklig förändring.
KRÖNIKA. I fredags presenterade regeringen en utredning som skulle undersöka om informationsutbytet mellan myndigheter fungerar, eller om det finns behov av utökade möjligheter för att motverka fusk med välfärdssystemen (13/8).
Finansminister Magdalena Andersson (S) intervjuades i Rapport och det hela framställdes som att regeringen nu tog krafttag med ännu en utredning. Men ingenstans nämndes hur andra partier pressat på i frågan och att S och MP som vanligt hasade efter eller viftade bort problemen.
Olika myndigheter har länge efterfrågat en möjlighet att dela information. Exempelvis sa en ekobrottsexpert på Skatteverket i somras till Aftonbladet: ”Vi får inte lämna ett enda tips till andra myndigheter på grund av gällande sekretess”. Nationella operativa avdelningen, Noa, menade nyligen att det finns sekretessbestämmelser som gör det svårt för brottsbekämpande myndigheter att dela information. I januari konstaterade en utredning att sekretess gör att man inte kan komma åt kriminalitet i arbetslivet. Försäkringskassan önskade i april få ändringar i sekretesslagstiftningen.
Men trots de många ropen om hjälp tyckte inrikesminister Mikael Damberg (S) så sent som för en månad sedan att sekretess inte är ett hinder i kampen mot gängen, och att det inte alls behövdes någon ändring av lagen (TT 19/7). Han hänvisade till en utredning från Brå som konstaterade att problemet inte var lagen utan egentligen var kunskapsbrist och osäkerhet kring tolkning av den.
Aha. Ja men då så. Då ljuger alla som larmar? Är det bara en kurs som behövs? Fram med ramlösaflaskor och powerpoints, så kan vi komma åt problemet, liksom?
Damberg fick mothugg av tre polisutbildare som menade att det är alltför mycket upp till enskilda att tolka lagparagraferna (SvD 22/7). De pekade på att socialsekreterare kunde se en målkonflikt mellan å ena sidan den enskildes integritet eller socialens stödarbete, och å andra sidan att lämna information till polisen.
De skrev: ”En sekretessbestämmelse som på ett tydligare sätt prioriterar det brottsförebyggande arbetet vore att föredra. Att regeringen slår undan frågan på det sätt som beskrivs i TT-intervjun är ett hån mot de verksamma poliser och andra aktörer som varje dag upplever de problem som sekretessen innebär i det praktiska arbetet.”
Ja. Ett hån inte bara mot dem, utan också mot alla oss som drabbas av gängkriminalitet, stöld av skattepengar och oro i magen.
Oppositionen har länge velat gå längre i frågan. Motioner har lagts fram och riksdagen har skickat två så kallade tillkännagivanden till regeringen om saken. 2018 bad man om en utvärdering av de sekretessbrytande bestämmelser som infördes 2013. I våras ville riksdagen se lättade sekretessregler på initiativ av L och M. Ja, redan 2007 la Folkpartiet fram en motion om att ändra lagen.
Regeringen kom visserligen i mars 2020 med en proposition om ett effektivare informationsutbyte mellan polis och socialtjänst vid samverkan mot terrorism. Detta efter en överenskommelse mellan regeringen, Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna 2017.
Men M menade i en motion att mer bör göras. Regeringens förslag innebar nämligen en mängd villkor för att informationsdelning skulle bli möjlig. M önskade att det skulle räcka med att det fanns risk för att någon kommer att begå vissa typer av brott, samt att informationsutbyte kunde stoppa detta.
I en tid när gängbrottsligheten skadar landet svårt och bovar snor av välfärden behövs mer action än vår nuvarande regering tycks kapabel till.
CAROLIN DAHLMAN
carolin@bulletin.nu
Facebook: Carolin Hanna Dahlman
Twitter: carolindahlman
