KRÖNIKA. När Svenskt Näringsliv 2020 frågade företagen vad de ville att kommunerna skulle göra för att förbättra företagsklimatet hamnade frågan om brott och otrygghet i topp.

I en barometer från Dagens Industri från 2019 önskade visserligen 34 procent av tillfrågade näringslivstoppar skattesänkningar, men hela 70 procent ansåg i stället att satsningar på polis och rättsväsende borde prioriteras.

”Brottsligheten är en av de mest diskuterade frågorna i näringslivets toppskikt”, berättade Andreas Hatzigeorgiou, vd för Stockholms handelskammare (Di 24/2)

Det är verkligen inte konstigt. I en studie från HUI, Handelns utredningsinstitut, svarade 56 procent av företagen att de utsatts för brott de senaste två åren. Det handlar om stöld, rån, inbrott, bedrägerier, snatteri, skadegörelse, hackerattacker, industrispionage, hot och misshandel mot personal, ID-kapningar, utpressning.

Dessutom tycks kriminaliteten bli grövre. Obehagligare. Farligare. En Ica-handlare vittnade: ”Det är en aggressivare ton i samhället. Kunder kan dra upp en kniv för en chipspåses skull” (UNT 3/3).

Prislappen för att hantera brottsligheten ligger på – lågt räknat – 42 miljarder plus kostnader för sådant som larm och väktare. Totalt räknade HUI med att det kostar 77 miljarder om året. Minst.

I helgen skrev Dagens Industri om att företagens inköp av säkerhet låg på 16 miljarder kronor 2020, vilket motsvarar halva polisens totala budgetanslag. Och kostnaden ökar år efter år (3/9).

Från 2010 till 2019 föll Sverige från plats 9 till 41 i World Economic Forums ranking över länder med lägst kostnader för företag att hantera organiserad brottslighet.

Många företag har märkt av en försämring av läget medan nästan ingen sett en förbättring. Nästan hälften tror dessutom att det blir sämre. Nästan ingen att det blir bättre.

”Den traditionella Sverigebilden – ett tryggt och säkert land – håller på att krackelera”, skrev Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke dystert för ett par år sedan och menade att brottsvågen skrämmer bort utländsk kompetens (Di 25/9 -19).

Ja, nog väcker all turbulens intresse utomlands. The Economist skrev i juli: ”Sweden is beting shot up. Gun crime is on the rise” (24/8) och i The Sunday Times kunde vi nyligen läsa: ”Sweden, Europe´s gun crime hot spot. Innocent bystanders are being shot as young gangsters try to prove their mettle in this Scandinavan idyll” (29/8).

Inte någon gullig idyll längre alltså. Långt ifrån.

Tidigare har företag kunnat locka med en trygg härlig tillvaro, med barnomsorg, skola, välfärd och en massa semester. Men om potentiella toppchefer hör att deras barn kan bli skjutna i benen på gatan, att lunchrestaurangen kan kraschas av våldsamma klanbråk eller att deras tonåringar kan bli rånade och våldtagna? Vem vill bo här då?

För ett par år sedan varnade Håkan Samuelsson, chef för Volvo Cars, för att det var svårt att rekrytera utländska toppkrafter till bolaget, på grund av att Göteborg sågs som en otrygg stad med gängvåld och skjutvapen (4/7 -19).

Allt detta påverkar självklart tillväxten negativt, samt hotar jobben och välfärden.

Att Annie Lööf (C) lyckas få Magdalena Andersson (S) att sänka skatten så att fler kan gå och bowla är inte en lösning. Så länge regeringen totalmisslyckas med sin kärnverksamhet – men glatt slösar bort pengar på okontrollerade föreningsbidrag, familjevecka eller kultur – lär det bara bli sämre.

Extratjänster, subventionerade låtsasjobb och att skylla ifrån sig på vad Fredrik Reinfeldt (M) gjorde för decennier sedan räddar inte jobben eller folks liv.

Företagen har högst förtroende för Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna. Låt oss hoppas att även väljarna har det.

CAROLIN DAHLMAN
carolin@bulletin.nu
Facebook: Carolin Hanna Dahlman
Twitter: carolindahlman