KRÖNIKA. Lotta Lindqvist skrev i ETC nyligen att feminismen borde göra ett ”återbesök i skönhetsfrågan”. Detta eftersom idén om kvinnlig skönhet var en central del av patriarkatet. Det måste, enligt henne, bekämpas, då ”det står i vägen för friheten” (4/8).

Aha. Så att vi tjejer vill vara vackra är alltså ett påhitt av män och inget vi styr över själva?

Huruvida hon faktiskt menade att kvinnor borde sluta använda fillers, lasra bort hår eller göra fettsugningar var oklart, men kunde anas mellan raderna. Det lät väldigt auktoritärt när hon skrev att ”Frågan om självbestämmande och valfrihet har helt suddat ut maktanalysen” och att dagens mainstreamfeminism var ”urtvättat ultraliberal”.

Det måste ju rimligen betyda att hon ansåg att folks frihet att själva välja var ett problem, samt att Lindqvist ville tvinga fram någon slags högre frihet som vi tydligen inte har vett nog att välja på egen hand.

Mansplaining. Släng dig i väggen. Detta feministiska översitteri tar ett steg längre.

Hon är tyvärr inte ensam om att vilja domdera.

När influencern Bianca Ingrosso publicerade ett inlägg i sociala medier i vilket hon berättade om sina fillers i läppar och under ögonen, reagerade juriststudenten Bodil Keisu. Hon tyckte att det där med att unga ändrar sina utseenden vidmakthöll könsmaktsordningen, där kvinnor bedöms efter sitt utseende. Feminismens mål var, enligt Keisu, att låta kvinnor vara fria subjekt, både från den manliga och kvinnliga blicken (G-P 4/12).

Men alltså inte fria från hennes egen kritiska, dömande blick…? Det var ju hon som kritiskt tittade på Ingrossos ingrepp och dömde alla som gör liknande. Det var ju hon som bedömde kvinnor efter deras utseende.

Liksom Lindqvist ifrågasatte hon att vi själva valde att göra fillers. Dessa val var nämligen inte alltid fria, utan styrda av en osund patriarkal skönhetshets.

Även Lina Stenberg, ledarskribent på Aftonbladet, vände sig emot friheten. I januari uppmanade hon oss läsare att ”lämna den liberala doktrinen bakom oss, där varje kvinna är sina egen lyckas smed”.

Menade hon på allvar att vi i stället ska lyssna på henne? Följa Aftonbladet-doktrinen i stället?

Puh.

Dessa vänsterfeminister vände sig såklart även emot företagen. Keisu skrev att utseendehetsen gjorde att skönhetsindustrin skrattade hela vägen till banken.

Lindqvist riktade i ETC taggarna mot ”en industri som lever av kvinnors självhat” och ”profiterar på vår underordning”.

Stenberg ansåg i Aftonbladet att Ingrossos vilja att se snygg ut var driven av kommersiella intressen. Hon kritiserade att influencern inte ifrågasatte samhällets strukturer, patriarkatet och kapitalismen.

Det var som att kvinnor som väljer att fixa till sina rynkor och ögonpåsar var en slags hjälplösa bimbos som lurades av näringslivet. Menade dessa vänsterfeminister verkligen att vi inte av egen fri vilja kunde fatta beslut om att förlänga fransar eller strama åt huden?

Så förminskande!

Den där typen av snorkig paternalistisk feminism har jag inte mycket för. I mina ögon är kvinnor fullt kapabla att fatta egna beslut.

Visst finns i vårt samhälle krav på att ha rätt kjollängd eller att se ung och smal ut. Men jag skulle inte skuldbelägga dem som faller för det eller väljer att lägga sina egna pengar på krämer eller ansiktsbehandlingar.

Visst finns hårdhänta sociala normer – som i hederskulturer – där kvinnor begränsas via tryck från familjen. Men jag skulle inte gå på tjejer i slöja och hänga ut dem för deras val.

Många människor skulle må gott av att uppskatta sig själva mer. Fler av oss skulle säkert kunna göra bättre val. Men att ta ifrån folk valfriheten eller klanka ner på dem som väljer ”fel” är en vänsterattityd jag verkligen inte respekterar.

CAROLIN DAHLMAN
carolin@bulletin.nu
Facebook: Carolin Hanna Dahlman
Twitter: carolindahlman