KRÖNIKA. Oppositionen ”utgår från att människor är lata och ovilliga att arbeta”, påstod Per Bolund (MP) i ett samtal om långtidsarbetslösheten i SVT:s partiledardebatt i höstas (10/10).

Han verkade tro att vi som vill ställa krav på dem som lever på andras pengar ser ner på människor. Samt att det är en godare gärning att dela ut bidrag utan kontroller.

Detta är snett på så många plan.

Ett. Det är oschysst mot skattebetalarna att ge bort pengar utan motprestation. Det leder till höjda skatter eller minskad välfärd.

Två. Det råder massiv arbetskraftsbrist. Den som inte kan få jobb trots det måste då enligt Bolund vara något annat än ovillig och lat. Menar han att alla arbetslösa är inkompetenta? Det är onekligen en förnedrande slutsats.

Tre. Kravlöshet dömer starka personer till ett bidragsfängelse där deras talanger förtvinar i kön till ännu ett möte på Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan.

Men har han rätt ändå? Tror vi till höger att folk är lata och ovilliga? Javisst! Det är vi väl alla till mans? Dessutom kan vi bli smarta och utnyttja systemen om tillfälle ges, fuska och trixa.

En undersökning från Företagarna visade att det som gjorde det svårast att hitta personal var att de sökande saknade rätt attityd, som att vara självgående och ha ett intresse av att arbeta. Det var ett större hinder än brist på utbildning.

Att inse att människan har både ondska, girighet och lättja inom sig är nödvändigt om man ska forma en rättvis, långsiktigt hållbar politik.

Utan kontroller och krav riskerar vissas dåliga sidor att ta över, på andras bekostnad. Det finns ju lagbok, betyg i skolan eller trafikregler av en anledning. Eller menar Bolund att domstolar och pisatest bör skrotas och att vi ska förlita oss på folks automatiska goda vilja?

Hans resonemang håller inte. Att vi liberaler och konservativa vill ha skarpa regler betyder inte att vi dömer alla människor. Vi är bara realistiska.

Faktiskt har vi tvärtom en väldigt stor tilltro till människors förmåga – att det går att tygla drifter och plocka fram goda sidor, som ambition och hederlighet, om man bara måste.

Jag är övertygad om att de allra flesta har kapacitet att ta ansvar över sitt liv. Inte alla vill bli företagsledare eller kan bli fotbollsproffs. Men de flesta kan bli självgående och skötsamma. Hyggligt folk. Ibland måste man pressas och ibland måste man pressa sig själv. Pressen gör att man klarar mer än man tror.

Miljardärer som frågades ut om sina rutiner hade gemensamt att de håller sig aktiva och hälsosamma. De läser böcker och mediterar, samt reflekterar över hur de kan bli mer framgångsrika. Miljardärerna följer ofta strikta rutiner och är mycket disciplinerade. Även om de är medvetna om sina svagheter kämpar de för att övervinna dem (SvD 13/11).

De kanske också ville kolla serier och äta praliner en hel helg. Men de övervann frestelsen.

I boken ”Luck factor” utforskar psykologen Richard Wiseman vad som skiljer dem som upplever sig ha massor av tur från dem som i stället tycker sig ha ständig otur.

Enligt honom skapar tursamma personer möjligheter genom att vara sällskapliga och öppna samt nyfikna för nya erfarenheter. De använder sin intuition och jobbar på att förbättra den. Tursamma har höga förväntningar på framtiden, men sitter inte bara och tror att det kommer gratis, utan anstränger sig – trots motgångar. De är säkra på att det till slut löser sig. De tursamma ser eventuell otur som tur, som att det kunde har varit värre eller för något gott med sig.

De var inte styrda av horoskop, utan formade sitt eget öde.

Det kan låta grymt när vi liberaler talar om försörjningskrav, plikt och ansvar. Men det är de som ser oss människor som hjälplösa offer i behov av stöttning som är de grymmaste av dem alla.

Den som ständigt upprepar att fattigdom eller diskriminering ökar risk för kriminalitet eller arbetslöshet förminskar människor. Det sänker deras förväntningar och får dem att hitta på ursäkter eller ge upp i stället för att prova igen och igen och igen. Överdrivet fokus på hinder kan ju få den mest optimistiske att tappa sugen. Det kan vara beroendeframkallande att bli omhändertagen och curlad.

Självklart kan man misslyckas stundvis och då behöva hjälp. Men om vi för lättvindigt anses hjälpbehövande, vem ska då betala bidragen?

Men Bolund kanske inte vill att vi ska lyckas. Han är måhända rädd för att människor ska bli självständiga och inte längre ängsligt behöva honom. För den maktgalne är det trots allt bättre att folk tror på politiker än på sig själva.

Trotsa det! Ta ratten! Peppa andra!

Alla kan.

CAROLIN DAHLMAN
carolin@bulletin.nu
Facebook: Carolin Hanna Dahlman
Twitter: carolindahlman
Instagram: carolinhannadahlman

Turens 4 principer enligt Luck Factor

Den första principen

Tursamma personer

skapar, lägger märke till och drar nytta av slumpartade tillfällen i livet.

1. bygger upp och bibehåller starka ”nätverk med tur”

2. Har en avslappnad attityd till livet

3. Är öppna för nya erfarenheter i livet

Den andra principen

Tursamma personer

Fattar kloka beslut genom att använda sin intuition och sin känsla

1. Lyssnar till sin inre röst

2. Vidtar åtgärder för att förbättra sin intuition

Den tredje principen

Tursamma personers

förväntningar på framtiden hjälper dem att uppfylla sina drömmar och nå sina mål.

1. Förväntar sig att deras tur ska bestå även i framtiden

2. Försöker uppnå sina mål, även om deras möjligheter att lyckas ser ut att vara dåliga, och de framhärdar även om de skulle mötas av motgångar.

3. Förväntar sig att deras möten med andra ska vara framgångsrika och ge dem tur.

Den fjärde principen

Tursamma personer

kan vända sin otur till tur.

1. Ser det positiva hos den otur som drabbar dem.

2. Är övertygade om att all den otur de eventuellt drabbas av så småningom kommer att föra något gott med sig.

3. Gräver inte ner sig i sina olyckor.

4. Vidtar konstruktiva åtgärder för att inte råka ut för mer otur i framtiden.