Facebook noscript imageDahlman: Vill EU krossa näringslivet?
Carolin Dahlman
Krönikörer
Dahlman: Vill EU krossa näringslivet?
Foto: Henrik Montgomery/TT
Foto: Henrik Montgomery/TT

EU-kommissionen vill tvinga företagsledningar att fokusera på klimatet, arbetares rättigheter eller samhällets bästa. Men vem vill satsa pengar i ett företag som plötsligt kan prioritera att göra ”gott” i stället för att göra vinst? Detta blir ett allvarligt hot mot tillväxt, jobb och välfärd.

KRÖNIKA. Snart kan EU-kommissionen fatta beslut om nya regler om hållbar bolagsstyrning för unionens alla företag. Enligt förslag som presenterats i en rapport ska den urgamla skyldigheten att sätta aktieägarnas vinstintresse i första rummet skrotas. Bolagsledningar ska i stället beakta luddigheter som anställdas rättigheter, miljö och samhället som helhet.

Detta är väldigt allvarligt. I dag definierar lagen att ett aktiebolags syfte är att generera vinst. Det är ett skydd för ägarna. De som köper aktier kan vara säkra på att företagen gör sitt bästa för att de ska kunna tjäna pengar på sin investering. Om bolag i stället ska tjäna ”samhället som helhet” finns stor risk för att aktieutdelningen bli skral. Då uteblir kanske investeringarna.

”Varför skulle någon köpa aktier om företagets vd bestämmer sig för att skänka bort alla intäkter till Djurens vänner?”, sa Frida Gommel nyligen vid presentationen av sin rapport om den nya regeländringen (Det hotade vinstsyftet, FMSF juli).

Och vad händer om färre därmed är redo att satsa pengar i företag? Det leder till att de får mindre kapital för att investera och anställa. Dessutom kommer minskat fokus på vinst att ge färre kronor i skatt, som kan finansiera välfärden.

Förslaget kritiserades av 21 nordiska aktiebolagsrättsexperter från 14 olika lärosäten i ett remissvar. Även Svenskt näringsliv och fristående svenska akademiker, samt företag som H&M Group, Kinnevik, Investor, Industrivärden, Nordstjernan och L E Lundbergföretagen har riktat skarp kritik.

De 21 forskarna varnade för en panikartad ton från EU-kommissionen, att förslaget motiverades med att vi befinner oss i en nödsituation – planetens närstående kollaps – som upphäver alla andra rättigheter. De invände att det inte fanns någon legitim grund för att hasta fram en mycket ingripande EU-lagstiftning kring ett område där EU-länderna tidigare haft rätt att själva fatta beslut.

Nu gäller det att vi törs stå upp för subsidiaritetsprincipen, äganderätten och respekten för individen. Det är inga små värden som EU-kommissionen är inne och kladdar i.

Jag misstänker att detta påhitt tyvärr egentligen är en smygskatt. Förslaget är ett resultat av EU-kommissionens handlingsplan för hållbar tillväxt, som bland annat ville styra kapitalflöden till hållbara investeringar.

Styra kapitalflöden, alltså… Det är med andra ord ett sätt att ta pengar från företagen och ge till det som miljökämparna anser vara viktigt att satsa på. Aktieägare runtom i Europa ska pressas att betala för hållbarhetsinvesteringar via uteblivna aktieutdelningar.

Det är inte bara fräckt tjuveri mot enskilda människor, utan ett högt spel som kan få svåra konsekvenser för hela samhället.

Risken finns att det europeiska näringslivet kommer att gå sämre som en konsekvens. Om företagsledningar inte kämpar för att göra vinst finns risken att bolagen visar röda siffror i stället för svarta – vilket självklart påverkar jobben, välfärden och tillväxten.

Effekten kan också bli att företag väljer att lämna EU, vilket naturligtvis skulle påverka skatteintäkter och arbetstillfällen. Dessutom påpekade Gommel i sin rapport att de företag som flyttar inte längre skulle behöva följa EU:s regler för hållbar utveckling.

Vilket ju inte är så bra för miljön.

Ojdå…

CAROLIN DAHLMAN
carolin@bulletin.nu
Facebook: Carolin Hanna Dahlman
Twitter: carolindahlman

Carolin Dahlman

Carolin Dahlman är högerliberal krönikör. Hon har studerat fil kand i statskunskap och sociologi samt journalistik för akademiker vid Uppsala universitet. Hon har arbetat som politisk opinionsjournalist sedan 1997, senast som politisk redaktör för Kristianstadsbladet i sju år. Hon har skrivit böcker och rapporter för Timbro samt krönikor och debattartiklar för ett stort antal medier.