I Danmark har gängmedlemmarna blivit färre sedan tuffa gänglagar – Bandepakker – införts. Men gängkriminaliteten har inte försvunnit från gatorna.
Flera svenska partier inspireras av Danmarks tuffa lagar mot gängkriminalitet. Till exempel att domstolar kan döma ut upp till dubbelt så hårda straff för gängbrottslighet, att polisen kan kontrollera vem som helst utan konkret misstanke i så kallade visitationszoner, att gängkriminella kan förbjudas att vara i ett visst bostadsområde och att skjutningar på gator och torg bestraffas med 50 procent högre straff.
Men har de danska gänglagarna varit effektiva?
– Det är färre gängmedlemmar i dag än vad det var för tio år sedan, men annars finns ingen klar utvecklingstendens, till exempel för antal dödsskjutningar eller andra skjutningar, säger Ingrid Soldal Eriksen, analytiker på Det Kriminalpræventive råd (DKR), den danska motsvarigheten till Brå.
– Siffrorna går rätt mycket upp och ner.
Färre gängmedlemmar
Men i den danska polisens register över gängmedlemmar syns en tydlig trend. Den 1 juli i år fanns 1 244 personer registrerade, vilket innebär en minskning på mer än 500 personer jämfört med 2013.
Rigspolitiets senaste statistik visar att det inte pågick en enda gängkonflikt i Danmark under andra kvartalet och siffrorna hittills i år är klart lägre än i fjol – sex skjutningar totalt under första halvåret, jämfört med 49 under hela 2020.
Men siffrorna kan inte tolkas som att de tuffa åtgärderna har varit effektiva, anser Ingrid Soldal Eriksen. Sedan Danmark införde sin första Bandepakke 2009 och därefter Bandepakke 2 och 3 har siffrorna för antalet skjutningar, dödade och konflikter i gängmiljöer varierat rätt kraftigt mellan åren.
Även David Sausdal betonar att gängkriminaliteten går i vågor, beroende på om det finns en pågående konflikt eller inte. Han är kriminolog och forskare på Center for Global Kriminologi vid Köpenhamns universitet, men även lektor på Lunds universitet.
Han konstaterar dock att det är stor skillnad mellan antalet skjutningar i Danmark och Sverige. Något som inte minst blivit tydligt i sommar med skjutningar i bland annat Biskopsgården, Flemingsberg, Malmö, Kristianstad och Linköping.
Hårda tag
En röd tråd genom de tre gängpaketen – Bandepakker – är det som David Sausdal kallar ”tough on crime”. Det ska inte vara lätt att vara gängmedlem, och samhället markerar att man ser allvarligt på våldet.
– Det finns en väldigt stor politisk samsyn i Danmark– nästan motivation – att vara hårda mot gängen, säger David Sausdal.
De olika gängpaketen har lagts fram av både borgerliga och socialdemokratiska regeringar, och har haft brett stöd över blockgränsen – och som det verkar bland danskarna.
– Mycket av diskussionen om ”tough on crime” i Danmark är kopplad till invandring och integration. Och där finns en ganska stor skillnad mot Sverige, säger David Sausdal.
– Man har som politiker i Danmark mycket mer stöd för att specifikt straffa invandringsbrottslighet hårdare.
Nöjd polis
Även om kriminologerna inte kan hitta entydiga effekter av gänglagarna i statistiken, så beskrivs de som framgångsrika av politiker.
Och den danska polisen är också positiv till de verktyg man har fått.
”Det är Rigspolitiets uppfattning att innehållet i de hittills tre Bandepakkerne betyder mycket för polisens möjligheter att bekämpa gängkriminalitet”, skriver Rigspolitiets presstjänst till TT.
De nämner särskilt möjligheten till högre straff för gängbrott, visitationszoner och vistelseförbud.
”De kriminella miljöerna är medvetna om att bland annat skjutningar, grova våldshandlingar och vapeninnehav straffas dubbelt i konflikttid. Det är därför Rigspolitiets uppfattning att lagstiftningen har en stor preventiv effekt”, skriver polisen.
Ingen ”quick fix”
Tillbaka till Ingrid Soldal Eriksen på DKR, danska Brå. Hon framhåller att enbart hårdare straff inte räcker för att få bukt med gängkriminalitet. Det har också varit en kritik mot Bandepakker – att fokus ligger för mycket på hårdare tag.
– Hårdare straff är ingen ”quick fix”, det ska mycket mer till för att förhindra nyrekryteringen till gängen. Bara för att en person tas bort från gatan, så försvinner inte kriminaliteten, säger hon.
– Men självklart får man bort de kriminella från gatan under längre tid med dubbelstraff, så det ger en andningspaus för politiker och de som bor i de berörda bostadsområdena.
Läs även: Barnfamiljer vräks i Danmark efter våldsamma upplopp
fakta
Danska Bandepakker
Danmark har under decennier haft problem med kriminella mc-gäng. Men en bit in på 2000-talet blev kriminella gäng i utsatta områden ett allt större problem.
Bandepakke 1 kom 2009. Den innehöll en rad straffskärpningar för olika gängrelaterade brott och den så kallade bandeparagrafen infördes. Den innebär att straffet kan fördubblas om brottet kan kopplas till en gängkonflikt. Det blir också ökade möjligheter att utvisa kriminella.
Bandepakke 2 kom 2014. Reglerna om dubbelt straff utvidgas till fler brott och kraven på vilken typ av konflikt som krävs lättas, för att paragrafen ska kunna användas mer.
Bandepakke 3 kom 2017, efter flera eskalerande gängkonflikter under 2016. Möjligheten att döma dubbla straff breddas ytterligare och det blir också möjligt att skärpa straffen med 50 procent för skjutningar på allmänna platser.
Gängkriminella kan dömas till vistelseförbud i 1-10 år i det område de är aktiva i. Bryter de mot förbudet kan de få fängelse i upp till två år.
Personer som dömts för gängbrott kan inte bli villkorligt frigivna om de inte deltar i ett exit-program för att lämna kriminaliteten.
Gängkriminella får tuffare villkor i fängelserna, till exempel inskränks deras möjligheter till besök och permission under pågående konflikt.
Visitationszoner ingår inte i Bandepakker, utan infördes 2004 och var ett sätt att komma åt olaga vapeninnehav. Polisen kan besluta om att under en kortare period inrätta en visitationszon när en konflikt blossar upp i ett område. Polisen har då rätt att utföra kroppsvisitation utan konkret brottsmisstanke för att kontrollera om personen bär vapen.
Källa: Justitsministeriet
(TT)
