2022 var ett händelserikt år, både på hemmaplan med val och ny regering, men också utrikes. Den viktigaste utrikespolitiska nyheten 2022 var utan konkurrens Rysslands invasion av Ukraina, men även Sveriges och Finlands ansökan om Natomedlemskap utgjorde en viktig utrikespolitisk utveckling. Bulletin har listat de åtta viktigaste utrikespolitiska nyheterna för året 2022.
- Ukrainakriget
Den 24 februari i år invaderade Vladimir Putins Ryssland Ukraina. Efter en tid med upprustning längs den ukrainska gränsen valde den ryske presidenten att invadera under den märkliga beteckningen “särskild militäroperation” med det lika märkliga syftet att “avnazifiera” Ukraina. Idag har kriget pågått i tio månader, eller exakt 311 dagar. För närvarande attackerar Ryssland med framför allt missiler och drönare mot energiinfrastruktur. Detta har lämnat miljontals ukrainska hem utan el och vatten. På marknivå utvecklar sig kriget långsammare, där avancemangen är sämre och motgångarna är många för bägge parter i kriget. Stödet för Ukraina är fortsatt stort och det senaste stödpaketet från USA innebär närmare två miljarder i militärt stöd, däribland Patriot som är ett luftvärnssystem som Ukraina länge efterfrågat och som kommer att vara väldigt effektivt för att skjuta ner ryska missiler. För närvarande är ett slut på kriget inte i sikte.
- Sveriges och Finlands Natoansökan
I och med kriget i Ukraina blev säkerhetsläget i Sveriges närområde instabilt och osäkert. Sverige och grannlandet Finland valde tidigt under våren att ansöka om Natomedlemskap och lämnade formellt in ansökningarna i maj. De välkomnades med entusiasm av flertalet Natomedlemmar, med ett uppenbart undantag i form av Turkiet. Tidigt valde den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdoğan att motsätta sig de svenska och finska Natomedlemskapen. Parterna har sedan i våras förhandlat om vad som krävs för att Turkiet ska ratificera de svenska och finska ansökningarna, och för närvarande försöker länderna uppfylla de turkiska kraven. Det är bara Turkiet och Ungern som återstår när det kommer till att ratificera Sveriges och Finlands ansökningar, sedan blir de två nordiska länderna officiella Natomedlemmar.
- Protesterna i Iran
En viktig händelseutveckling i utrikespolitiken under 2022 har varit de massiva protesterna i Iran. De började sedan Mahsa Amini, en 22-årig kvinna, i september i år tvingades betala med sitt liv för att inte ha burit sin hijab på rätt sätt enligt Teherans mullor. Idag har protesterna pågått i över tre månader i hundratals städer och byar runt om i Iran. Enligt de senaste siffrorna från Iran Human Rights ska minst 476 människor ha dödats under protesterna, varav 64 barn och 34 kvinnor. Minst 100 demonstranter har åtalats vilket kan resultera i dödsstraff och avrättning. Protesterna i landet fortgår och frågan är vilken effekt dessa kommer att ha på den islamska regimens framtid.
- Turbulent brittisk politik
Den brittiska politiken skakades inte bara av sin regent drottning Elizabeths död i september, utan även av en kaotisk fas med tre olika premiärministrar inom loppet av två månader. Hela cirkusen började i juli med att den dåvarande premiärministern Boris Johnson valde att avgå efter stora protester och kritik från egna partimedlemmar. Hans efterträdare blev Liz Truss, men efter enbart 44 dagar i rollen som Storbritanniens premiärminister valde även hon att avgå. Efter Truss tog Rishi Sunak över rollen som landets premiärminister och har innehaft rollen sedan oktober.
- Aggressivt Nordkorea
Under stora delar av 2022 har Nordkorea bjudit på såväl hotfull retorik som hotfulla handlingar. Detta år går till historien som året då Nordkorea avfyrade fler kryssnings- och ballistiska än någonsin tidigare, fler än 90. De har vid upprepade gånger kränkt Sydkoreas luftrum. Senast var det en drönare som tog sin in på sydkoreanskt territorium. Läget mellan Nordkorea och Sydkorea är mer spänt än någonsin, med en nordkoreansk upptrappning av såväl kräkningar av territorium som skyddade zoner. Denna trend väntas fortsätta det kommande året och var gränsen kommer att gå för Sydkorea återstår att se.
- Mellanårsvalet i USA
Det var mellanårsval i USA i november. Det demokratiska partiet såg ut att möjligen kunna ta hem senaten och representanthuset, detta på grund av beslutet från Högsta domstolen i USA att upphäva den federala aborträtten via upphävandet av Roe mot Wade. Detta antogs bli till Bidens och demokraterna fördel. Samtidigt är det historiskt sett vanligt att den sittande presidenten förlorar under mellanårsvalet. För 2022 slutade det amerikanska valet med att senaten vanns av Demokraterna med 51 platser mot Republikanernas 49. Representanthuset vanns av Republikanerna med 222 platser mot Demokraternas 213 platser.
- Latinamerika rör sig åt vänster
De senaste åren har allt fler länder i Latinamerika rört sig år vänster i politiken. Under det gångna året har val hållits i olika länder i Latinamerika. Socialisten Xiomara Castro svors in som president i Honduras i januari i början av året. Gustavo Petro skrev historia genom att bli Colombias första vänsterpresident i augusti och Luiz Inacio Lula da Silva röstades fram till Brasiliens presidentpost genom att besegra den konservative presidenten Jair Bolsonaro. Trenden med att politiken rör sig mot vänster i Latinamerika har intensifierats de senaste åren och detta år var inget undantag.
- Israel får en ny regering
Benjamin Netanyahu återvänder i rollen som Israels premiärminister, det blev klart under gårdagen. Denna gång backas han av Israels mest högerorienterade regering någonsin. Hans allierade inkluderar Tkuma och Otzma Yehudit, två partier som tillhör den yttersta högern i den israeliska politiken. Netanyahu lovade att hans viktigaste prioriteringar skulle vara att “avsluta den israelisk-arabiska konflikten”, stoppa Irans kärnkraftsprogram och bygga upp Israels militära kapacitet. Netanyahus återvändande till rollen som premiärminister med en högerregering har fått många experter att lyfta ett varningens finger för utvecklingen av det redan spända läget mellan palestinier och Israel.
