Industrimagnaten Karl Hedin förvägras ett rimligt skadestånd efter att som oskyldig suttit häktad en månad, utsatts för olaglig telefonavlyssning och fått sina jaktvapen beslagtagna av polis i tre år trots frikännande i både tings och hovrätten. Karl Hedin kräver 8,3 miljoner i skadestånd för häktningstiden och det allmänna lidande han både personligen och affärsmässigt fått utstå på grund av att en viss entusiastisk och aktivistisk kammaråklagare vid namn Lars Magnusson in absurdum i åratal drivit ett mål med många felaktigheter.

Att Karl Hedin ges ett blygsamt schablonbaserat skadestånd om 31 000 kronor och dessutom förvägras prövning av beloppet är inget annat än en skymf och ett patetiskt skämt signerat det svenska rättssystemet.

För inte så länge sedan tillerkändes en för människorov, grov våldtäkt, stöld, utpressning, olovligt brukande och olovlig körning dömd syrisk invandrare 840 000 kronor för att han suttit fängslad 14 månader längre än hans nyligen fastställda ålder stadgade.

Till saken hör att hans ålder vid ankomsten från Syrien och efter registreringen i Sverige fastställdes vid en medicinsk bedömning gjord av Migrationsverket och i samband härmed presenterades ingen dokumentation om en annan ålder än den han dömdes efter. Under fängelsetiden lyckades han få fram dokumentation (födelsebevis) och beviljades omprövning av hovrätten som dock inte fann den nya dokumentationen trovärdig och fastställde straffet på 4,5 år.

Därefter beviljades han resning av Högsta domstolen och presenterade samma ”bevis” på att han skulle varit yngre än vad som först uppgivits. Högsta domstolen godkände överklagandet och sänkte straffet från 4,5 år till 2 år, innebärande att justitiekanslern Mari Heidenborg tillerkände honom det absurda skadeståndet.

När man jämför skadestånd mot inkomstbortfall och psykiskt lidande för en dömd kriminell, utan arbete och en erkänt framgångsrik företagsledare blir utfallet absurt. Den kriminelle får 840 000 för en 14 månader självförvållat för lång häktningstid och den oskyldigt anklagade och friade företagsledaren tillerkänns 31 000.

Om justitiekanslern använt samma schablonberäkning för den dömde grovt kriminelle våldtäktsmannen så hade han fått 434 000 kronor i skadestånd. Varför justitiekanslern anser den våldtäktsdömde arbetslöse invandrarens förlängda fängelsevistelse värd dubbla beloppet gentemot en oskyldig svensk företagsledare presenteras ingen förklaring till.

Den skillnaden går inte att förklara som något annat än att det i den svenska domarkåren finns personer som värderar kriminella invandrare högre än oskyldiga svenskar även om de är företagsledare. Uppenbarligen är det inte bara jag och stora delar av svenska folket som reagerat på det absurda i ett system som premierar grova brottslingar. Statsminister Ulf Kristersson skriver: “Detta gör mig riktigt, riktigt arg. Så här kan det orimligen tillåtas gå till. Det är så fullständigt absurt, och så respektlöst mot mannens offer.”

Leif Kullberg
Samhällsdebattör