Karl Hedin stämmer den svenska staten. Det är glädjande ord att få skriva. Jag önskar att jag kunde skriva att ett av de värsta rättsövergreppen i svensk historia kan få sitt slut. Men det skulle kräva en rättvis domstol, och hela fallet Hedin handlar om orättvisa. Viljan från domstolarnas sida att återupprätta Karl Hedin, och sig själva är närmast noll.

Läs även: Karl Hedin stämmer staten efter olaglig avlyssning

Karl Hedins hem stormades en dag av nationella insatsstyrkan. Han är lika lite brottslig som du eller jag är. För att förstå övergreppet mot Hedin är det en central del. En tidigare ostraffad person, en framgångsrik företagare. Plötsligt rusar det in poliser som efter gripandet kör honom i ilfart till häktet i Stockholm.

Där sitter han isolerad och häktad i en månad. Fullständig isolering. Hur det gick att först häkta och sen omhäkta honom är obegripligt, eftersom åklagaren aldrig ens har kunnat bevisa att det har begåtts ett brott, än mindre att Hedin skulle vara skyldig. Där vi ofta ser gängkriminella som släpps efter timmar eller har väldigt liberala restriktioner så är Hedin fullständigt isolerad. Han får inte ens en riktig cell med tv-spel och extra allt utan en tom cell med en plastinklädd madrass. Han får inte ens sova utan väcks varannan timme. Behandlingen påminner mer om en spion än någon misstänkt för jaktbrott.

Läs även: Törnvall: Hedinfallet är ett betydande rättsövergrepp

Hedin var inte en steriodpumpad gängkriminell misstänkt för flera mord. Han var inte våldsam när han greps eller dömd flera gånger tidigare. Vid gripandet var Hedin 69 år gammal och hade en sviktande hälsa. Han misstänktes inte ens för brott mot någon person, än mindre för ett våldsbrott, utan för jaktbrott. Ett brott som aldrig har givit mer än två års fängelse. De två årens fängelse är viktiga eftersom det ofta är gränsen för när man får använda hårdare tvångsmedel. Tvångsmedel som användes mot Hedin.

De lågaffektiva bemötanden, som det så ofta talas om var inte ett alternativ. Att en 69-årig företagsledare skulle förvandlas till något slags rambofigur som gömmer sig i skogen beväpnad till tänderna om han kallas till förhör är en direkt löjeväckande misstanke. Det hade varit ett enkelt sätt att lösa situationen genom att be honom komma till polisstationen för ett förhör, men i stället väljer åklagaren insatsstyrkan.

Läs även: Karl Hedin eller en gängkriminell, vem behöver häktas?

Misstanken var att Hedin hade skjutit en varg. I dag, nästan exakt sex år senare, har ingen ens kunnat säga vilken varg det var som sköts eller ens vilken som var försvunnen. Man hade alltså inte hittat en död varg som Hedin misstänktes för att ha dödat.

Det tycks ha varit en mystisk spökvarg som materialiserade sig, sköts, och sen gick upp i rök. Det är mycket som är märkligt i härvan kring Hedin men det måste vara närmast unikt att både häkta och åtala en person utan att kunna påvisa att något brott har begåtts. Ännu märkligare är att åklagaren tillåts att överklaga till hovrätten utan att ha några objektiva bevis för att något brott har begåtts, eller ens om ett brott hade begåtts, att Hedin skulle vara skyldig.

”Beviset” mot Hedin kommer från en olaglig telefonövervakning där han skämtar med sin syster. Transkriberingen av samtalet manipuleras och genom det framställs det som att han medger att han har dödat en varg. Sen byggs ett luftslott.

Det vore glädjande om Hedin vann målet. Inte egentligen för pengarna i skadeståndet, utan för rättvisan. Hedin förvägrades helt grundläggande saker i en demokrati – genom en olaglig avlyssning togs hans privatliv från honom, genom att låsa in honom i en liten cell förvägrades han frihet och mycket i hanteringen av honom hotade säkerheten.

Samtidigt bestals Hedin på något som aldrig kan ersättas, och det är tilltro och lugn. För dig eller mig är det en löjeväckande tanke att få sitt hem stormat av insatsstyrkan och sen låsas in en månad. För Hedin är det något som har skett och som inte kan glömmas. Det är något som inte kan förlåtas, förmodligen inte kan helas utan bara förbättras och inte heller helt repareras. Pengar har en snarast symbolisk funktion där staten måste medge att den har gjort fel för att övergreppet ska kunna börja läka.

Övergreppet mot Hedin skedde inte på Gunnar Strömmers vakt. Han har inte ansvar för vad som skedde då. Men han har ett ansvar i dag, ett ansvar som justitieminister, att reparera en skada som är skedd. Att försöka korrigera en orättvisa, att medge att det som skedde var fel och att Hedin är ett offer.

Läs även: Törnvall: Farsartat JK-beslut i Hedinhärvan

Det behöver varken vara något komplicerat eller en västmanländsk canossavandring. Det räcker med att bjuda Hedin till Stockholm, träffa varandra och prata igenom och sen göra ett gemensamt uttalande där orättvisan medges. Strömmer måste inte ens be om ursäkt för något han har gjort, det är föregångarens misstag. Han kan göra rätt, och rätta till en orättvisa och bara ha den positiva sidan.

Men det är märkligt nog för mycket att hoppas på.

Läs även: Karl Hedin förtjänar upprättelse