Öronmärkta skatter är ett nytt påfund, och hur som helst behövs ingen sådan för försvaret, pengarna finns. Det som behövs är en rejäl upprensning i landets byråkratier, och kraftiga omprioriteringar, skriver dagens debattör Johny Hornbrink (SD).
När statsminister Magdalena Andersson och finansminister Mikael Damberg föreslår en extra ”beredskapsskatt” så är det inte utan att man undrar varför?
Man säger att denna nya skatt ska bidra till den höjda försvarsbudgeten, vilken enligt ett besked från i våras ska höjas med 42 miljarder kronor.
Läs även: Hultqvist: De rikaste kan bidra mer: ”en beredskapsskatt”
”Beredskapsskatten” ska enligt regeringen bara betalas av personer med de absolut högsta inkomsterna.Sanningen är ju att vi redan har en sådan skatt, nämligen den statliga inkomstskatten, skatteintäkterna från denna skatt uppgår i år till 55 miljarder kronor. För inkomståret 2022 finns det endast en skiktgräns och den är 540 700 kronor. På inkomster över denna gräns får man betala statlig inkomstskatt med 20 procent.
Enligt tidningen ”Norra Skåne” så är ”beredskapsskatten” en bluff!
Det finns nämligen inga öronmärkta skatter i det svenska skattesystemet, och staten har ingen brist på pengar, däremot på prioriteringsförmåga. Det existerar inte någon särskild skolskatt, universitetsskatt, sjukvårdsskatt, försvarsskatt eller barnomsorgsskatt. Så varför skulle då just försvaret nu behöva en egen speciell skatt?
Läs även: Lööfs krav till S inför valet: Stäng dörren till fastighetsskatt
Det svenska skattetrycket på 42,5 procent är ett av de högsta i världen, och det saknas sannerligen inte utgifter att spara in på! I år uppgår tillexempel det svenska internationella biståndet till 50 miljarder kronor. Vill man så kan man därför hävda att den svenska staten varje år i princip ger bort hela de samlade skatteintäkterna från den statliga inkomstskatten till främmande länder! Utöver detta så betalas cirka 16 miljarder kronor ut i in blanco till olika internationella organisationer, främst FN.
För något år sedan så hävdade även Sidas generaldirektör Carin Jämtin (S) att det var en ”utmaning” att göra sig av med alla biståndspengar! En annan statlig megautgift är kostnaderna för integrationen, vilken enligt Svenskt Näringsliv beräknas uppgå till 270 miljarder kronor per år. Annat att se över är statens utgifter för felaktiga utbetalningar ur våra välfärdssystem, vilka uppskattas till 18 miljarder kronor per år. Hälften av dessa utbetalningar beräknas bero på medvetet fusk!
Mer att ta in är det faktum att mellan 2006 och 2019 ökade antalet statliga tjänstemän som arbetar med kommunikation och information med 46 procent, tusen och åter tusen tjänstemän avlönas av oss skattebetalare för att informera och kommunicera med medborgarna. Bara på Lunds universitet fanns 2019 hela 130 personer anställda inom kommunikation.
I en granskning av byråkratiseringen inom vården i SvD vid årsskiftet framgick det att rekryteringen av kontorspersonal hade ökat exceptionellt mycket i jämförelse med antalet personer inom den faktiska vården.
Läs även: Gustavsson: Vill S höja din skatt med 3 000 kronor i månaden?
På område efter område så ser vi hur staten och regionerna vräker ut våra skattemedel på ren byråkrati, detta samtidigt som det blir allt mindre pengar över till dem som på golvet ska se till att verksamheterna fungerar!
Vad vi behöver är nya prioriteringar, inte nya och fler skatter!
Johnny Hornbrink
Ledamot för SD i Värnamo kommunfullmäktige
