Det finns ingen klimatkris. Däremot en allvarlig energikris, vilken är politiskt orsakad. Svenska kraftnät varnar för att det i vinter kan bli aktuellt med rullande bortkopplingar av hushåll och företag från elnätet. Och nu i mitten av augusti har Karlshamnsverket kört igång, och här eldar man 70 000 liter olja om dagen. Och prognosen blir inte roligare av beskedet att Ringhals 4 inte kommer att kunna start som planerat nu i höst.

Läs även: Intervju: Gudrun Schyman om Klimatalliansen: ”En blåslampa”

En tröst i bedrövelsen är, att eftersom energikrisen är politiskt orsakad, är den också fullt möjlig att komma till rätta med genom att man driver en en annan politik. Men för det krävs ett regeringsskifte. Jag närde i början av året förhoppningar om att, sedan Miljöpartiet lämnat regeringen, det skulle finnas förutsättningar för en mera verklighetsförankrad energipolitik. Dessa förhoppningar har dessvärre kommit på skam. Det är bara mer av samma som orsakat energikrisen, det vill säga mer så kallat förnybart, mer icke planerbar vindkraft.

Det är viktigt att ha klart för sig att sol- och vindkraft inte är en del av lösningen, det är vindkraften som är problemet. Solkraften är än så länge helt marginell. Som alla vet fungerar ju vindkraft bara när det blåser, och eftersom det många gånger inte blåser alls, gör det att vindkraften bara levererar omkring 20-25 av installerad effekt. Vilket i sin tur innebär att det alltid måste finnas tillgång till lika mycket reglerbar kraft, och detta omedelbart, annars riskerar elnätet att kollapsa.

Värt att uppmärksamma är att De Gröna i Finland förespråkar utbyggd kärnkraft, dels därför att det ger planerbar energi, dels för att kärnkraften i sig ger lägre koldioxidutsläpp än vindkraften. Beroende på vilken reglerbar kraft man sedan förespråkar när det inte blåser ska ju naturligtvis även dess koldioxidutsläpp räknas in i kalkylen. Som nu när Karlshamnverket kör så det ryker.

Men finns det då inte klimatförändringar? Och påverkar inte människan klimatet? Jo, självklart finns det klimatförändringar. Det har det allt gjort. Och visst påverkar människan. Definitivt när det gäller mikroklimatet, och då är det inte främst genom koldioxidutsläpp, utan det handlar om att stadsbebyggelse ger upphov till så kallade urbana värmeöar. När det gäller en storstad av format som London finns uppgifter om att skillnaden gentemot landsbygden kan vara så stor som 5 grader. För efter svenska mått mätt hyggligt stora städer rör det sig om en till två grader. Och vad tänker man sig som klimatalarmist gör åt det? Ingenting, vad jag kunnat se.

Nåväl, är då inte koldioxid än växthusgas? Jo då, men människans utsläpp svarar bara för en liten del av atmosfärens koldioxidhalt, och sedan ska man betänka att koldioxid inte ens är den viktigaste växthusgasen, utan det är vattenånga som både är en potentare växthusgas och dessutom finns i mångfalt högre halter än koldioxid. Och framför allt, och viktigare, det är inte människans bidrag av koldioxid som styr klimatet.

Klimatet styrs framförallt av solen och därnäst av jordens bana kring solen och jordaxelns lutning. Detta vet ju egentligen alla, åtminstone har alla upplevt det. Mellan årets kallaste månad februari och dess varmaste, juli, skiljer det, som exempel här i Östergötland, drygt 20 grader i dygnsmedeltemperatur, och detta har naturligtvis ingenting med koldioxidutsläpp att göra. Inte för att det skiljer särskilt mycket men det är faktiskt alldeles tvärtom, koldioxidhalterna är lite lägre på sommaren än vintern, detta till följd av växtligheten på norra halvklotets dominerade landmassa då binder upp mer koldioxid.

Läs även: Skogkär: Verklighetsförnekarna låtsas att Sverige kan rädda klimatet

Viktigare än växthusgaser är även havsströmmar och molnighet. Det är tack vare Golfströmmen som Sverige är beboligt. Grönlands sydspets är belägen ungefär på samma breddgrad som Stockholm, och den lilla del av Grönland som är bebodd finns kring dess sydkust. I övrigt råder istid på Grönland med en 2 - 3 km tjock inlandsis.

Molnigheten har både i Sverige och globalt minskat de senaste decennierna, i Sverige så pass mycket att vi fått så mycket som 20 procent fler soltimmar de senaste 40 åren.

Skulle det vara som så att människans utsläpp av koldioxid spelade någon egentligt märkbar roll när det gäller den globala medeltemperaturen, om det så kan vara på tredje, andra eller till och med första decimalen, är det viktigt att ha i åtanke att påverkan så att säga går i rätt riktning, det vill säga åt det lite varmare hållet till, vilket gynnar liv, växtlighet och jordbruk. Jorden har inte varit så grön som nu på 70 år.

Det kan påpekas att den globala medeltemperaturen legat still sedan 2016. Att framhålla är även att perioden 1940-1980, trots fortgående ökande förbränning av fossila bränslen, var cirka 0,7 grader svalare än perioden 1890-1940.

Sammanfattningsvis, åt klimatförändringar finns egentligen inte så mycket att göra, det ligger lika lite i människans makt att påverka varken solens varierande aktivitet, som att ändra på variationen i jordens bana och jordaxelns lutning. Inte heller ligger det i människans makt att ändra de stora havsströmmarna.

I den ringa mån människan påverkar genom sina koldioxidutsläpp så är det åt rätt håll, liv och grönska frodas av värme. Å andra sidan finns det ingenting som säger att denna människans minimala påverkan skulle kunna hindra att vi går mot en ny istid. Vill man ändå av försiktighetsskäl minska koldioxidutsläppen så är det kärnkraft som gäller. Inte mer vindkraft, vilket indirekt innebär mer oljeeldning.

Läs även: Gustavsson: En konservativ miljö- och klimatpolitik

Åt den politiskt orsakade energikrisen kan däremot mycket göras. Avgörande är att vi byter regering, och bygger mer kärnkraft. På kort sikt, för att hjälpa upp situationen inför vintern, kan den destruktiva skatten som ligger på sopförbränning till el tas bort. All småskalig vattenkraft, som funnits i både 50 och 100 år, måste inte heller nödvändigtvis miljöprövas nu.

Fredrik Lundell
Ersättare Regionfullmäktige Östergötland (M)