Inom ramen för EU:s klimatpaket och kemikaliestrategi finns ett förslag som har väckt oro och skepsis. Förslaget handlar om att införa något som kallas en Mixture Assessment Factor (MAF) för säkerhetsbedömning av kemikalier. Målet sägs vara att öka säkerheten för européernas vardagliga exponering för kemikalier. Visst låter det som en god avsikt, men ibland kan goda avsikter leda till långtgående och orimliga konsekvenser.

Läs även: Weimers (SD): Hemlig EU-rapport vill förbjuda vitt snus

Diskussioner om storleken på denna MAF har fokuserat på att sätta värdet på denna fiktiva faktor till 10. Vad detta innebär är att man vill fastställa en säkerhetsnivå där den högsta tillåtna mängden av en ingrediens i en kosmetisk produkt blir en tusendel av det som tidigare ansågs vara säkert. Vad som oroar mig är att detta diskuteras utan att en fullständig konsekvensanalys har genomförts.

Vi kan inte bortse från den grundläggande principen om att ”Dosen gör giftet”, som den schweiziske vetenskapsmannen Paracelsus påpekade redan för 500 år sedan. Det betyder att inte bara vad vi utsätts för är viktigt, utan även hur mycket av det, samt vilken exponeringsväg det tar. Detta är grundläggande vetenskap som har gällt i århundraden.

För många kosmetiska produkter är användningen av konserveringsmedel, som till exempel bensoesyra, avgörande för deras hållbarhet och säkerheten för konsumenten. Enligt gällande lagstiftning är det tillåtet att använda upp till 0,5 procent bensoesyra i produkter som lämnas kvar på huden. Men om MAF=10 införs, skulle detta begränsas till endast 0,05 procent, vilket är otillräckligt som konserveringsmedel och skulle skapa stora problem för både tillverkare och användare.

Läs även: EU-regel kan höja elpriset med 20 procent

Bensoesyra är dock inte bara något som konserverar kosmetik, utan även till exempel lingonsylt. Lingon innehåller i sig bensoesyra och den naturliga halten från lingonen blir i en sylt, där även vatten och socker ingår, ca 0,1 procent. Oftast behövs därför ingen ytterligare konservering av lingonsylt. Vad som går bra i livsmedel verkar alltså betraktas som farligt i kosmetiska produkter.

Är det rimligt att bensoesyra är så farligt att det måste förbjudas i kosmetik, men är harmlöst att äta? Mig veterligen har ingen fått några problem av att äta lingonsylt och kanske kan vi då dra slutsatsen att vi även i fortsättningen kan konservera kosmetik med bensoesyra?

Dessa ovetenskapliga idéer från EU-kommissionen riskerar att inskränka konsumenternas frihet när det gäller personlig hygien och kosmetikprodukter, vilket påverkar människors vardag och välbefinnande. Jag är orolig för att förslaget om att införa MAF=10 kan få drastiska konsekvenser och hota de valfriheter som våra svenska medborgare värdesätter. Detta utan någon som helst hälso- eller miljöfördel för medborgare och samhälle.

Sveriges regering och riksdag måste agera resolut och försvara våra medborgares rättigheter och vår nations välmående. Det är hög tid att vi står upp för våra värden och intressen när det kommer till denna kritiska fråga.

Läs även: DEBATT: Myndighetsbeslut har blivit ett lotteri

Johan Nissinen

Europaparlamentariker för Sverigedemokraterna