Facebook noscript imageDEBATT: Hamas-journalisterna och svensk media
Debatt
DEBATT: Hamas-journalisterna och svensk media
Folk tänder ljus för Anas al-Sharif, som arbetade för Al Jazeera, Reuters och Hamas. Foto: Eduardo Verdugo / TT
Folk tänder ljus för Anas al-Sharif, som arbetade för Al Jazeera, Reuters och Hamas. Foto: Eduardo Verdugo / TT

Det händer märkligt ofta att ”journalisterna” i Gaza avslöjas med att gå Hamas’ ärenden. Genomför de stora mediebolagen ingen som helst kontroll av sina källor? Detta undrar Lars Källholm.

Det tål att upprepas – gång på gång: Hamas-journalister är en ständig källa för svensk nyhetsrapportering, inte minst inom public service.

Det är minst sagt anmärkningsvärt hur svenska riksmedier, gång efter gång, okritiskt återger uppgifter och åsikter som i praktiken kommer direkt från den iranskstödda, terrorklassade islamistsekten Hamas, som kontrollerar Gaza, samt dess myndigheter och civila.

SE ÄVEN: Bulletin avslöjar: SR-medarbetaren arbetar för palestinska myndighetens propagandaorgan

Lika problematiskt är hur medier slentrianmässigt för vidare uttalanden från FN, i synnerhet från Francesca Albanese, FN:s ”Specialrapportör för de ockuperade palestinska territorierna”, som bland annat uttryckt:

Hamas is an elected political force, not a band of murderers.”

Det säger en hel del. Albanese har dessutom gjort flera andra kontroversiella uttalanden – och ändå blivit omvald för ytterligare tre år. FN:s utveckling? Från Good to Great…

Samma sak gäller information från UNRWA – en ensidigt pro-palestinsk organisation som funnits sedan 1949 (!) – samt UNHRC, där 15 av medlemsländerna i granskningsrådet för mänskliga rättigheter också är medlemmar i OIC(Organisationen för islamiskt samarbete). Denna organisation förkastar FN:s deklaration om mänskliga rättigheter till förmån för sharia och Koranen som enda grund. Opartiska? Knappast.

SE ÄVEN: Jonsson: Hamas hemliga vapen – ”journalister”

Och så har vi de så kallade ”oberoende lokala journalisterna” i Gaza – ännu en källa som får fritt spelrum utan större källkritik. Faktum är att Hamas kontrollerar Gaza till 100procent – även vad som får rapporteras.

Samtidigt är varje uttalande från Israel eller IDF föremål för intensiv granskning. När den demokratiska staten Israel går ut med information är public service snabba med att lägga till ett slags ”balans”, ofta genom att citera någon organisation från någonstans i världen vars främsta syfte tycks vara att just misstänkliggöra Israel. Det är absurt.

Ett axplock av ”Hamas-journalister”:

  • Anas al-Sharif, Al Jazeera och Reuters: enligt IDF medlem i Hamas.
  • Doaa Rouqa, Reuters: hyllade 7 oktober-pogromen.
  • Hassan Eslaiha, frilans i Gaza: medlem i Hamas, deltog i pogromen.
  • Hossam Shobat, Al Jazeera: medlem i Beit Hanoun-brigaden, tjänstgjorde som prickskytt.
  • Ashraf Amra, frilans (Reuters/AP): skrattade när döda och våldtagna gisslan kördes runt som troféer.
  • Abu Mostafa, frilans (Reuters): deltog i 7 oktober-pogromen.
  • Anas Zayed Fatiyeh, fotograf: avslöjades av tyska BILD för att ha iscensatt bilder i Gaza. Bilderna spreds av CNN, BBC, New York Times, med flera.
  • Saeed Ziyad, Al Jazeera: kampanjade för våld mot Hamas-kritiker i Gaza.
  • Abdallah Aljamal, tidigare Al Jazeera: höll israeliska gisslan fångna i Gaza efter pogromen.
  • Samir Abu Salem, WAFA (Palestinska myndigheten), arbetar även för SR och Al Jazeera.
  • Samid Abu Eid, SVT:s Mellanösternreporter: enligt Bulletin, målar han upp Hamas i försonliga och förstående termer, medan Israel konsekvent utmålas som aggressor.
  • Magda Gad-uppropet: Israel anklagas för folkmord – men inte ett ord om Hamas eller gisslan. Hamas reduceras till statist, eller nästan till välgörenhetsorganisation i Albanese-anda.

Fallet Baraa Lafi – SVT:s reporter i Gaza:

Baraa Lafi från Uppsala, svensk-palestinsk journalist, beskriver sig så här i sociala medier:

My name is Baraa Lafi, a Palestinian/Swedish journalist based in Gaza with my mother and two other sisters (my rest of family are in Sweden, there we all growing up and living before I came to Gaza to study).

Vidare skriver hon:

At this war who started 7 October 2023 I have been and standing witness to the atrocities and Israeli crimes committed against us against Gaza’s children and women.”

Det engelska språket lämnar en del att önska – men än mer problematiskt är att inte ett ord nämns om att kriget startade med Hamas blodiga pogrom. Inte heller någon hänvisning till Hamas roll i kriget eller dess övergrepp – varken mot israelisk civilbefolkning eller mot den egna.

Frågan måste ställas: Hur kan en så öppet antiisraelisk person få agera reporter och källa för SVT:s rapportering om kriget mot Hamas – en islamistisk och terrorklassad organisation?
Vilka är hennes journalistiska kvalifikationer – förutom att vara en svensk-palestinier bosatt i Gaza?

Vad gör SVT och SR?

SVT och SR bör omedelbart se över sina etiska riktlinjer (Code of Conduct) och säkerställa att professionell kompetens finns för regelefterlevnad.
Vad säger regeringen, och i synnerhet kulturminister Parisa Liljestrand?
Finns det ingen av de över 5
000 anställda i Regeringskansliet som följer detta och kan upplysa ansvariga? Och vad säger Sveriges riksdag?

Detta måste få ett slut. Så här kan det inte få fortsätta. I alla fall inte i allmänhetens tjänst.

I Nordkorea tvingas medborgarna lyssna på propaganda. I Sverige tvingas skattebetalarna finansiera den.

Life goes on.

Lars Källholm

Bulletin Debatt

Detta är ett debattinlägg i Bulletin. Debattören svarar för sina åsikter i debattartikeln. Vill du publicera dig på Bulletin Debatt eller inkomma med replik? Skicka artikelförslag till debatt@bulletin.nu