En våg av omfattande demonstrationer har dragit genom den sydliga provinsen Khozestan i Iran. Landets säkerhetsstyrkor bemöter demonstranternas legitima kritik av vattenbrist, miljöförstöring och det katastrofala politiskt-ekonomiska läget genom att öppna eld och skjuta tårgas mot demonstranter och genomföra utomrättsliga arresteringar. Amnesty International har verifierat att Irans säkerhetsstyrkor brukat militära vapen mot demonstranter i Khozestan. Hittills har tio döda och tiotals skadade i Khozestan bekräftats. Detta utgör ett tydligt brott mot internationellt rätt.

Sedan 1979 och islamisternas maktövertagande i Iran har kräkningar av mänskliga rättigheter pågått i stor omfattning. Utöver politiskt förtryck, katastrofalt ekonomiskt läge samt utbredd korruption har regimen till och med misslyckats med att försörja populationen med rent dricksvatten i Khozestan-provinsen. Regimen anklagar demonstranterna för brott mot rikets säkerhet och anordnande av våldsamma och otillåtna sammankomster som går utlänningars ärenden.

Läs även: Valet i Iran allt annat än demokratiskt

Även om det är vattenbristen i Khozestan som utlöst de senaste dagarnas protester där, så har en våg av uppror svept genom hela landet. Demonstranterna utgörs av fattiga, arbetslösa och unga iranier som är trötta på det politiskt-ekonomiska läget. Vattenbristen är en följd av revolutionsgardets bristfälliga ekonomiska projekt med bland annat ogenomtänkta dammbyggen och avledning av Khzozestans vattenresurser till andra delar av landet.

För att stoppa och begränsa spridningen av protesterna har myndigheterna begränsat internettrafiken i Khozestan och i vissa delar av landet, och fria medier tillåts inte rapportera om läget. Trots detta har det folkliga missnöjet tagit en ny vändning. På sociala medier cirkulerar videoklipp som visar beväpnade demonstranter. En polisman har skjutits ner av demonstranter i staden Mahshahr. Detta ger nytt bränsle till protesterna då folket har fått nog och inte ser någon annan utväg än att ta till vapen.

Utvecklingen har även kritiserats hårt av vissa individer som annars tillhör etablissemanget. Enligt vissa bedömare kan protesterna trots regimens grepp och förtryck snabbt leda till våldsamma och väpnade sammandrabbningar mellan demonstranter och säkerhetsstyrkor. Enligt regimens egna uppgifter deltog knappat 40 procent av de röstberättigade i det senaste, riggade, presidentvalet.

Läs även: Irans nye president kopplad till svenskt massmordsmål

En av de notoriska människorättskränkarna, Ebrahim Raesi, favoriserades inför valet till presidentposten. Detta har lett till en alltmer tilltagande vanmakt. Landets otaliga säkerhetsstyrkor håller befolkningen i ett järngrepp. Följaktligen förkastar demonstranterna regimen och ropar ut sin vrede: Död åt diktatorn och död åt den islamiska republiken!

Även om regimen lyckas slå ner protesterna kommer nästa protestvåg att utlösas relativt snart. Statsapparatens övergrepp mot oliktänkande och kontroll av befolkningen är endast jämförbar med sovjetiska KGB eller östtyska Stasi. Men för att frigöra sig ur islamisternas grepp är det iranska folket i behov av stöd. Det internationella samfundet har med sin eftergiftspolitik normaliserat diktaturen i Iran.

Läs även: USA misstänker att Iran är endast veckor från atombombskapacitet av uran

Tystnaden om läget i Iran har, särskilt från EU:s sida och Sveriges rödgröna regering, varit skandalös. Trots iraniernas strävan efter demokratiska reformer och missnöjet med den islamiska diktaturen har Irans islamistiska agenda via lobbyister normaliserats i Väst. På samma sätt som Nazityskland inte kunde reformeras inifrån är iraniernas motstånd i behov av internationellt stöd.

Under rådande förtryck är reformer i demokratisk anda och förändring inifrån närmast en ouppnåelig uppgift – fascistiska kontrollfunktioner tillåter inte förändring. EU och Sverige kan och bör ställa krav på demokratiska reformer i Iran.

Ett sådant krav förutsätter samordning och politisk vilja. Men sådana är just nu obefintliga, vilket är obegripligt.

Nima Rostami
Advokat och debattör